Industriarbetarnas tidning

Inga fasta Ericsson-jobb trots succé

25 augusti, 1999

Skrivet av DANIEL PALM

Ericssons nya mobiltelefonmodell T-28 har blivit en omedelbar framgång. Fabrikerna klarar inte att leverera så många telefoner som handeln vill ha och behovet av personal är akut. På Ericssons fabrik i Kumla anställer man nu ett 30-tal personer i veckan för att möta den stora efterfrågan. Trots detta blir det inte några nya fasta jobb utan än så länge bara tidsbegränsade vikariat.

Sammanlagt kommer mellan 900 och 1000 personer att erbjudas arbete i produktionsledet, men bara under begränsad tid. Intresset för platserna har varit stort, runt 4 000 ansökningar har kommit in. Många sommarjobbare har fått erbjudande om att fortsätta arbeta och hittills har runt 500 personer fått arbete, enligt facket.

Per-Olof Stålesjö, personalchef på Ericsson i Kumla:

– Flertalet av dem som vi anställer under hösten har kontrakt på sex månader. Just nu befinner vi oss i ett läge då vi behöver mycket folk, men i likhet med andra tillverkningsindustrier kan det gå upp och ner med produktförsäljningen. De tillfälligt anställda kan få besked om eventuell förlängning tidigast under senhösten men troligen inte förrän i början på nästa år.

– Just nu är problemet att hinna ta hand om alla nyanställda, säger Peder Boström, vice ordförande i verkstadsklubben.

– Vi skulle ju helst se nya fasta anställningar, men det här är bättre än inget. Vi hoppas att många får sina anställningar förlängda efter årsskiftet. Men samtidigt får man tänka på att vi alltid har mest att göra i slutet av året, säger Peder Boström.

Ericsson har tidigare haft problem med produktionskapaciteten. När T-18-modellen kom ut på marknaden i våras uppstod snabbt brist på telefoner i butikerna och efterfrågan är fortfarande inte mättad. Genom att snabbt öka personalstyrkan vill nu Ericsson undvika att på nytt halka efter med leveranserna.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?