Industriarbetarnas tidning

IT-anställda döljer medlemskap i facket

22 september, 1999

Skrivet av ELIN BÄCKSTRÖM

Medlemmar som ingen vet om. Hemliga medlemmar.
Att vara medlem i smyg är något som tidigare mest förknippats med hotell- och restaurangbranschen, men blir nu vanligare bland grafikerna. Det är framför allt medlemmar inom nyare områden som webbyråer och IT-företag som väljer att inte berätta att de är med i facket.

– Som provanställd och enda kvinnan på ett litet företag kändes det som att sticka ut hakan lite för mycket. Jag såg hur min chef halvjäklades med en kollega som var med i facket, så jag vågade helt enkelt inte, säger en webdesigner på en liten webbyrå i södra Sverige.

Hon oroade sig för att medlemskapet skulle vara en anledning att ge henne sparken, även om arbetsgivaren formellt kunde ha angett en annan orsak. I dag har hon lämnat företaget av andra skäl.

Magnus Drougge, projektledare på Mediafacket som är en del av Grafiska Fackförbundet, känner till många liknande fall. Många som ringer Mediafacket för att få hjälp eller få svar på frågor ber facket att inte kontakta arbetsgivaren. Samtidigt vill de höra med någon om deras anställningskontrakt stämmer överens med lagen. Har jag rätt lön? Kan jag bli uppsagd? Har jag rätt till semester?

– Det pratas på många håll i samhället om att Internet är en framtidsbransch, att man ska underlätta för företagare och att facket är en stor bromskloss. Det kanske stämmer till en del, men det för också med sig att många inte vågar ta kontakt med oss.

Magnus Drougge beskriver en marknad med många små företag med kort levnadstid. Hård konkurrens om arbetstillfällen gör att unga anställda ofta struntar i lön, avtal, facket och reglerade arbetstider, bara de får in en fot och därmed får erfarenhet och referenser.

Magnus Drougge ser två stora orsaker till att medlemmar inte vågar stå för sitt medlemskap. En orsak är att många anställningsavtal går att tolka som att arbetsgivaren inte vill att den anställde organiserar sig.

– Det andra stora problemet är att många arbetsgivare är i 20-25 års åldern, knappt äldre än sina anställda, och gärna vill försöka vara kompis med dem som jobbar på företaget. Det är jättebra på många sätt, men det blir svårare att gå med i facket om det känns som ett svek mot en kompis.

Lösningen är att informera mer om facket och om kollektivavtal, tycker Magnus Drougge.

– Okunnigheten i branschen är stor, både bland arbetsgivare och anställda. Egentligen vinner båda sidor på att det finns kollektivavtal, men det vet arbetsgivarna sällan om.

Inom Metall, Pappers och Industrifacket är fenomenet med ”hemliga medlemmar” nästan helt okänt. Industrifackets ombudsman Åke Ljunggren ”blir helt perplex över frågan”. Han känner inte till ett enda fall inom sitt förbund:

– Jag har aldrig hört talas om det bland våra medlemmar, men det utesluter inte att det finns något enstaka fall.

Inom Metall har två kända fall dykt upp det senaste året.

Mediafackets Magnus Drougge förklarar:

– Vår bransch är så ”ny”. I själva verket har den trettio år på nacken men ”ny”-argumentet används både för att slippa skriva kollektivavtal och för att höja företagens värde på aktiemarknaden. Många företag går med förlust år efter år men hävdar hela tiden att ”vinsten kommer om ett par år”. Nu är det dags att företagen etablerar sig och att arbetsgivarna börjar ta ansvar för sina anställda. Vem vinner på att arbetarna bränner ut sig?

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.