Industriarbetarnas tidning

’LAS används godtyckligt’

24 september, 1999

Skrivet av ANDERS BOSTRÖM

LAS skulle skydda personal med många år i yrket. Så blev det inte. Undantagen från lagen är många och arbetsgivaren har stora möjligheter att frångå turordningen, något som ofta utnyttjas vid nedskärningar.

Catharina Calleman lägger i oktober fram sin doktorsavhandling vid Umeå universitets rättsvetenskapliga institution. I sitt arbete har hon analyserat hur olika företag följer och tillämpar lagen om anställningskydd vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Resultatet är nedslående.

I blott var fjärde personalbantning i avhandlingen tillämpas LAS som det 1974 var tänkt, det vill säga att hög ålder och många år i företaget ska ge företräde gentemot låg ålder och få år i företaget. Men trots resultatet har inget av företagen brutit mot lagen. De tillämpar bara de olika vägar runt LAS som arbetsgivare och arbetstagarfack gemensamt skapat.

– LAS tvingar inte företagsledare att alltid ha kvar den som jobbat längst. De har rätt att ställa krav på kvalifikationer när de omstrukturerar och kan på så sätt välja sin nya personal relativt fritt.

Calleman har i sin avhandling intervjuat representanter för 30 olika företag i Stockholms och Västerbottens län som under en tolvmånadersperiod 1994_95 tillsammans sa upp 399 anställda på grund av arbetsbrist.

I en fjärdedel av företagen tillämpades LAS rakt av: sist in, först ut. I samtliga av dessa fall rörde det sig om arbetsplatser där arbetsuppgifterna inte skilde sig mycket från varann och där arbetet ansågs ha låga kvalifikationskrav.

Den resterande gruppen innehöll arbetsplatser där personalen specialiserat sig i olika hög grad. Där kom arbetsgivaren på olika sätt undan turordningsreglerna utan att för den skull bryta mot LAS. Man använde sig av turordningskretsar, avtalsturlistor i samarbete med personalfack, frikvotsregeln och pensioneringar. I ett antal privata företag prövade man helt enkelt personalens kapacitet i förhållande till det nya företagets behov utan hänsyn till antal år i företaget. Calleman skriver i sin sammanfattning att ”produktionens grundläggande intressen fått ett större genomslag än skyddet för anställningstid och ålder vid tillämpning av lagens regler” och tillägger att rättssäkerheten vid uppsägningar är allvarligt hotad.

– När LAS tillkom var den tänkt som en anställningstrygghet för personalen och ett objektivt verktyg för arbetsgivare vid uppsägningar. I dag kan lagen användas på ett subjektivt och ganska godtyckligt sätt, säger Catharina Calleman.

I debatten har Lagen om anställningsskydd framstått som ett hinder för arbetsgivare. Lagen påstås tvinga på dem den personal de inte behöver och ställa de duktigaste utanför. Calleman har ingen som helst förståelse för det resonemanget och säger att arbetsgivare i dag har väldigt stor, ibland oinskränkt, frihet vid personalbantningar.

– Arbetsgivare klagar och säger de råkar illa ut för att de på grund av LAS riskerar att tappa nyckelpersoner och förlora mark vid nedskärningar. Så fungerar det inte alls i verkligheten. Det är alltigenom fel.

– Det finns många möjligheter att dels skapa arbetsbrist, dels välja var personalen ska gå utan att ens bryta mot LAS. Och man kan ställa ganska höga krav på kvalifikationer när det beslutas vilka som ska få fortsatt arbete. Det är något som inte alls framgått i den allmänna debatten.

– Jag förstår inte hur arbetsgivare så länge lyckats hävda något som ligger så långt från verkligheten.

Calleman påpekar också att regeringen förbereder ett lagförslag där företag med tio eller färre anställda ska tillåtas göra två undantag för nyckelpersoner vid nedskärningar.

Calleman har i ett avsnitt av avhandlingen skrivit om anställningsskyddets uppkomst med hänvisningar till Legostadgan från 1833 och hur skyddet efterhand förbättrats för arbetstagare till LAS tillkomst 1974.

– Skillnaden i dag mot under 1930-talet är att uppsägningstiderna blivit längre och att turordningsreglerna nu finns i lag. Då var de bara överenskomna i kollektivavtal. Men i realiteten tycker jag inte att skillnaden har blivit särskilt stor, det kan jag inte påstå.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?