Industriarbetarnas tidning

Skrev brev till chefen – fick sparken

22 oktober, 1999

Lahoucine Aboutaleb skrev ett brev till sin högste chef på Ericsson i Kista. Han klagade på diskriminering och varnade för att han kan anmäla personaldirektören till islamisk domstol. Då fick han sparken.
Lahoucine avskedades i september i år. Avskedandet kom efter många års brevväxling och möten om rehabilitering och omplacering i samband med en arbetsskada.

– Jag känner mig missförstådd och kränkt. Det här handlar delvis om kulturkrockar, säger Lahoucine. Jag är en principbunden person som de försökt trötta ut.

Lahoucin menar också att han fått mycket lite stöd av metallklubben på Ericsson, trots att han själv sitter med i klubbstyrelsen.

Det hela började för knappt tio år sedan då Lahoucine efter många års monteringsjobb på Ericsson fick en arbetsskada i axeln. Efter några misslyckade omplaceringar blev Lahoucine sjukskriven på grund av smärtorna. Under våren 1998 arbetstränade han i Ericssons reception, men fick sluta även där trots att arbetet fungerade bra. Han ringde, skrev brev till chefer på olika nivåer men ingen gav honom något konkret svar om rehabilitering eller om han fick komma tillbaka till receptionen. Först ett år senare fick han veta att han inte passade i receptionen eftersom han var ”i konflikt med företaget”. Företaget meddelade att man slutat leta efter lämpliga arbetsuppgifter åt Lahoucine. De erbjöd honom 21 månadslöner om han slutade på Ericsson.

– Varför skulle jag gå med på det? Jag ville inte ha pengar. Jag ville ha ett jobb. Har man en gång fått en arbetsskada är det dessutom svårt att få ett nytt. Och det sociala, arbetskamraterna, är viktiga för mig.

Lahoucine fortsatte med att skriva brev, faxa och ringa. Han kontaktade bland annat koncernchefen Lars Ramqvist och Ericsson Components vd i Kista Sigrun Hjelmquist. I breven kräver han rehabilitering och arbetsuppgifter som han fysiskt klarar av. Men de handlar också om diskriminering mot invandrare, lönediskriminering och chefer på lägre nivå som inte sköter sina jobb. Lahoucine skriver också att han kan vända sig till massmedia om han inte får någon hjälp.

Det var brevet till Sigrun Hjelmquist som fick företaget att avskeda Lahoucine. I det skriver han bland annat att han kan anmäla personaldirektören Lars Rydberg till en islamisk domstol. Han skriver att ”Lars Rydberg kommer inte att bli den förste och inte den siste heller som har fått en fatoua på sig på grund av hädelse och förtal”.

– När jag skrev brevet var jag i en mycket desperat situation, säger Lahoucine. Jag tog till det jag kom på för att de skulle lyssna på mig. Mina brev är inget annat än rop på hjälp.

– En fatoua är inte det som svenskar tror. Det kan gälla allt möjligt. Det är ett slags riktlinje, eller råd, som en person som kan islams lagar, eller en domstol uttalar. Det kan till exempel handla om hur man ska göra om man bor i ett nordligt land där solen aldrig går ned under fastemånaden ramadan. Eller om ska följa en läkares rekommendation att ta ett glas cognac som medicin medan islam förbjuder alkohol.

Lahoucine berättar att personaldirektören på Ericsson kritiserat honom för att han skrivit brev till överordnade chefer. Så gör man inte i Sverige, sades det.

– Jag kommer från Marocko. Där är det helt normalt att man skriver brev till höga chefer om man känner sig misshandlad. Det finns många ”skrivkontor” på stan där folk arbetar som kan skriva och som kan lagar och regler. Dit kan man gå och få hjälp.

Det finns inga regler i Sverige som säger att en anställd inte får skriva till en chef på högre nivå för att anmäla en underordnad chef. Allvarliga hot mot arbetsgivaren är däremot saklig grund för avsked. Det finns till exempel mål i arbetsdomstolen där anställda hotat sina chefer med att de ska ”märka” dem. Den typen av hot tar arbetsdomstolen mycket allvarligt på.

Metall har krävt att avskedandet ogiltigförklaras. Lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare har inte lett till någon lösning. Centrala förhandlingar börjar den 8 november.

Sven Hedberg, chef på Ericssons Resurscentrum i Kista, och den som undertecknat varslet om avsked till Lahoucine, säger att avskedandet grundar sig på flera olika brev. Brevet till vd:n Sigrun Hjelmqvist och talet om att anmäla personaldirektören till islamisk domstol var den utlösande faktorn.

– Vi uppfattade det som ett hot. Helt klart. Vi har också polisanmält saken.

Lahoucine menar att ni varit ointresserade av att ge honom rehabilitering och en lämplig omplacering. Hur kommenterar du det?
– Det är inte korrekt.

Vad har ni gjort för att hjälpa Lahoucine?

– Det vill jag inte gå in på. Vi är inne i en förhandling nu. Jag vill inte ge några mer kommentarer.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.