Industriarbetarnas tidning

Inget förbud mot blockader

4 november, 1999

Det blev inget förbud mot blockader av enmans- och familjeföretag. Men regeringen vill ge de statliga medlarna mer möjligheter att påverka löneförhandlingarna och bromsa stridsåtgärder.Det är en del av innehållet i det lagförslag om medling och lönebildning som regeringen presenterade i dag.

Ett tidigare förslag innehöll även förbud mot fackliga blockader av företag som saknar anställda eller endast har familjemedlemmar som anställda. Förslaget drogs tillbaka efter en garanti från LO om att kollektivavtal som tecknas i den typen av företag kommer att vara ”vilande” till företaget anställer någon. På så sätt försvann ett av de tyngre argumenten från arbetsgivarsidan, att kostnaderna för kollektivavtalen är orimliga för småföretag utan anställda. Vissa förbund tar nämligen ut en avgift för ”branschbefrämjande åtgärder” när de tecknar avtal med företag som inte är med i en arbetsgivarorganisation.

Det förslag som lämnas över i dag till lagrådet innehåller bland annat följande punkter:

– Ett starkare medlingsinstitut med medlare som kan gå in i avtalsförhandlingarna redan på ett tidigt stadium. Medlarna ska kunna skjuta upp varslade stridsåtgärder i högst 14 dagar. Den möjligheten finns inte i dag. Varseltiden förlängs till sju vardagar. I dag gäller sju veckodagar, lördag och söndag räknas med.

– Medlingsinstitutet blir ansvarig för den officiella lönestatistiken från den 1 januari nästa år. Statistik kommer att produceras från ett 50-tal områden. En ekonomisk rapport ska utarbetas varje år, i medlingsinstitutets regi. Rapporten ska beskriva löneutvecklingen i Sverige och omvärlden. Konjunkturinstitutet ansvarar för en årlig rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för löneförhandlingarna.

– Om det finns risk för stridsåtgärder, eller om stridsåtgärder redan brutit ut kan institutet besluta om tvångsmedling.

Flera punkter i regeringens förslag har redan förverkligats inom ramen för industriavtalet som arbetsgivare och fack tecknade för snart tre år sedan. Åtta fackliga organisationer, däribland Metall, Industrifacket och Pappers kom då överens med arbetsgivarorganisationerna om att tillämpa en viss förhandlingsordning och att tillsätta opartiska ordföranden, det vill säga industrins egna medlare.

De opartiska medlarna har rätt att gå in i avtalsförhandlingarna på ett tidigt stadium och att spela en aktiv roll under hela förhandlingsgången. De har också rätt att skjuta fram varslade stridsåtgärder under högst 14 dagar. Fack och arbetsgivare inom industrin har även tillsatt ett ekonomiskt råd som tar fram rapporter om löneutveckling och samhällsekonomin.

I regeringens lagförslag tar man hänsyn till industriavtalet på flera punkter. I de sammanhangen sägs det att ett avtal om förhandlingsordning mellan parterna kan ersätta lagen.

Bakgrunden till lagförslaget är regeringens syn på lönebildningen i Sverige. Löneökningarna i Sverige har varit för höga under en lång tid tillbaka. Det är i sin tur en del av orsakerna till den höga arbetslösheten, menar regeringen. Genom förändringar i lagen och starkare medlare vill man tvinga arbetsgivare och fack att ta större samhällsansvar.

Uppgifter från förlikningsmannaexpeditionen (dagens ”medlingsinstitut”) visar dock att antalet konflikter (lagliga/vilda strejker och lockouter) minskat betydligt under de senaste åren. Under 90-talet (1999 ej medräknad) utlöstes 287 konflikter på arbetsmarknaden. Motsvarande antal för 80-talet var 1205 och för 70-talet 1419. Det sammanlagda antalet konfliktdagar har däremot ökat eftersom konflikterna blivit mer omfattande. De stora konflikterna har utspelat sig inom den offentliga sektorn, inte inom industrin.

De fyra industrifacken Metall, Industrifacket, Pappers och Grafikerna har med några få undantag inte strejkat sedan storkonflikten mellan LO och SAF 1980. Övertidsblockader och blockader i syfte att få företag att teckna avtal är också en sällsynt åtgärd.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.