Industriarbetarnas tidning

Avtal bättre än lag

22 december, 1999

Det är bättre att arbetsgivare och fack kommer överens om kortare arbetstid än att staten går in och lagstiftar om arbetstidsförkortning. Den modellen är lindrigast för samhällsekonomin och ökar möjligheten att skapa fler jobb, enligt en nyutkommmen rapport från Arbetslivsinstitutet.
Rapporten är en sammanställning och en analys av de senaste årens många utvärderingar och undersökningar runt arbetstidsförkortning. Den har utförts på uppdrag av näringsdepartementets arbetstidsgrupp med Inger Segelström som ordförande.

Ska kortare arbetstid avtalas mellan fack och arbetsgivare eller ska den lagstiftas? Det är en av frågorna som tas upp i rapporten. Råder fel förutsättningar kan en lagstiftning skada samhällsekonomin och snarare minska än öka antalet jobb, menar utredarna. I dagens läge med flaskhalsar och arbetskraftsbrist inom vissa yrken kan en arbetstidsförkortning leda till ökade regionala skillnader och hög löneglidning. Löneglidningen kan i sin tur spridas till andra branscher och orsaka inflation.

Genomförs en kortare arbetstid med bibehållen lön drabbas företag och offentlig verksamhet som har svårt att kompensera den minskade arbetstiden med ökad produktivitet. Sänks lönen i förhållande till den minskade arbetstiden kan å andra sidan kommunerna förlora 10-tals miljarder kronor i minskade skatteintäkter (vid 35-timmarsvecka).

Utredarna menar däremot att lokala avtal om kortare arbetstid kan vara positiva både för företagen och de anställda. De kan dessutom leda till fler jobb eftersom de ofta samordnas med en ökad driftstid. Samma gäller de branschavtal inom industrin där man kombinerat en arbetstidsförkortning med ökad flexibilitet.

Exempel som nämns är:

* SKF:s centrallager i Göteborg. Sextimmarsdag infördes 1996. I samband med detta förlängdes lagrets öppettider. De som började jobba skift fick kortare arbetstid samtidigt som de avstod från ob-ersättningen. Produktiviteten ökade kraftigt. Kapitalutnyttjandet ökade från 40 till 140 timmar i veckan.

* Mekanotjänst i Järvsö införde 1994 en ny form av skiftgång för de anställda. Målet var att få längre driftstid. De anställda fick en arbetstidsförkortning till 34 timmar i veckan. Ett nytt skiftlag anställdes.

* Ett projekt inom hemtjänsten och på sjukhem i Stockholms stad som innebar att man införde 6-timmarsdag. Projektet, som pågick i tre år, gav 8 nya jobb och heltidsjobb till 12 personer som tidigare arbetat deltid.

Holland, som numera utpekas som mönsterland med sin höga tillväxt och låga arbetslöshet, är ett av de europeiska länder som nämns i rapporten. Där har veckoarbetstiden kortats till 38 timmar i de flesta sektorer genom avtal mellan fack och arbetsgivare. Det har lett till sänkta arbetskraftskostnader för företagen eftersom facket bytt den kortare arbetstiden mot låga löneökningar (och flexibilitet). I grannlandet Tyskland ökade till exempel arbetskraftskostnaderna med 102,4 procent under perioden 1980-1994. Motsvarande kostnad i Holland ökade enbart med 57,5 procent.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.