Industriarbetarnas tidning

Rekordmånga varsel

13 december, 1999

Skrivet av

Allt fler varslas inom industrin. Inte sedan lågkonjunkturen i början av 90-talet har det varslats så många inom industrin. Detta trots att ekonomin går för högvarv.

Fram till första december har över 21 000 industriarbetare varslats om uppsägning. Det är en markant ökning jämfört med de senaste åren.

Förra året hade drygt 14 000 industriarbetare varslats vid samma tid. Ungefär lika många året innan. Färre varslades alltså 1997-98 trots att svensk industri då drabbades av Asienkrisen.

Det här behöver inte betyda att arbetslösheten behöver öka. Alla varsel leder inte till uppsägning.

Statistiken berättar nämligen bara en del av sanningen. Där omfattas bara de varsel som arbetsgivarna är skyldiga att rapportera till länsarbetsnämnderna. Ingen vet däremot hur stor del av varslen som egentligen verkställs.

Antalet varslade brukar nästan alltid minska efter de lokala förhandlingarna mellan företag och fack – det antal som företagen rapporterar till länsarbetsnämnderna brukar facket tolka som ”utgångsbud” inför förhandlingarna. Och när det sedan är dags att säga upp anställda kanske efterfrågan har ökat igen och uppsägningarna tas tillbaka.

– De fallen tycks bli allt vanligare, säger Tord Strannefors på AMS, arbetsmarknadsstyrelsen. Företagen är snabba att lägga varsel som svar på ett tapp i efterfrågan. Ett slags just in time-tänkande.

Bakom varslen ligger mer eller mindre välgrundade antaganden om minskad försäljning och därmed mindre att göra för personalen. Företagen varslar ”för säkerhets skull”.

– Företagen tror att man sparar in mycket pengar på det viset. Varslar man tidigt kanske man blivit av med personal lagom till att orderingången sjunkit.

Detta var inte lika vanligt förr. Då hade man mer is i magen och väntade ut ordersvackan, säger Strannefors. Men i dag är produktionen mer kundorderstyrd.

– Visserligen kan man permittera och införa kortidsvecka, men då har ju de anställda kvar sin lön. Där finns med andra ord inte samma möjlighet till besparingar.

Under en permittering betalar företagen full lön till de anställda Därefter får företaget tillbaka ungefär två tredjedelar av kostnaden från IUP, Institutet för utbetalning av partsavtalade ersättningar.

IUP fungerar som en slags permitteringsförsäkring för företagen och har en fond på några hundra miljoner kronor. Men fonden krymper. Tidigare fick IUP:s fonder tillskott dels genom statsbidrag, dels genom arbetsgivaravgifter. De inkomstkällorna finns inte längre.

Följden har blivit att permitteringar blivit alltmer sällsynta på svensk arbetsmarknad. I stället ökar inslaget av konjunkturanpassade arbetstider som varierar med efterfrågan. Och dessutom ökar antal varsel.

Tord Strannefors:

– Jag har tagit upp det här med flera arbetsgivare och de säger att det är på det här viset. Företagen försöker pressa kostnaderna.

Men i längden innebär de snabba varslen ingen besparing, menar han.

– Industrin jagar iväg folk på det här viset. Man skrämmer bort ungdomen med ideliga varsel. De signaler företagen sänder ut är ju att industrin inte är någon framtidsbransch.

Effekten går att utläsa när ungdomen väljer program i gymnasiet. Tidigare krisstämplade bygg- och vårdprogrammen lockar allt fler ungdomar. Men inte industriprogrammet.

– Där blir det bara färre, jag tror vi är nere i 1 600 studerande i hela landet just nu. Med den utvecklingen klarar vi knappast behovet av arbetskraft till industrin, säger Strannefors.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.