Industriarbetarnas tidning

Ams: 52 000 nya jobb i år

26 januari, 2000

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

I år skapas 52 000 nya jobb. Den bedömningen gör Ams som även tror på fler jobb i industrin. Men ökningen gäller inte alla regioner och branscher.
Även i år står uppdrags- och IT-branschen för den största ökningen i sysselsättning. Det visar en undersökning från Ams, Arbetsmarknadsstyrelsen, som bygger på intervjuer med 9 600 arbetsgivare. Men antalet jobb beräknas också öka i byggbranschen, inom handel och hotell, den offentliga tjänstesektorn och i industrin.

Mellan 1998 och 1999 beräknas antalet sysselsatta i industrin ha minskat med 6 000. I år tror Ams i stället att sysselsättningen i industrin ökar lika mycket. Nästan hela ökningen sker inom verkstadsindustrin, och framförallt i småföretagen. I storföretagen planeras snarare ytterligare produktivitetshöjningar och personalneddragningar. Så här lyder Ams jobbprognos för år 2000 inom några olika industrigrenar:
Tekoindustrin. Framtidstron har ökat i branschen. Trots det fortsätter antalet anställda att minska. Massa- och pappersindustrin. Företagen räknar med stigande efterfrågan. Trots det fortsätter antalet anställda att minska. Grafisk industri. Lönsamheten för de grafiska företagen är just nu svag, men många är optimistiska inför den närmaste framtiden. Sysselsättningen minskar därför inte, trots fortsatta rationaliseringar. Kemisk industri. Orderingången är god och företagen räknar med en oförändrad sysselsättning. Gummi- och plastvaruindustrin. Företagen tror på en betydligt ökad produktion, men sysselsättningen förändras inte. Stål- och metetallverken. Tror på fler orders och högre priser. Men sysselsättningen fortsätter att minska.Metallvaruindustrin. Efterfrågan på företagens produkter fortsätter att öka och fler personer behöver anställas. Maskinindustrin. De senaste årens nedskärningar stoppas och sysselsättningen blir oförändrad. Elektroindustrin och industri för kontorsmaskiner. Företag inom båda områdena tror att sysselsättningen blir oförändrad.Teleproduktindustrin. Sysselsättningen fortsätter att öka.
Alla delar av landet får inte del av den ökande sysselsättningen. Glesbygden står som förlorare, medan uppgången märks i storstads- och högskoleregionerna. Hela 65 procent av alla nya jobb beräknas hamna i storlänen, medan sysselsättningen till exempel bara ökar med 0,4 procent i Jämtland, Värmland, Dalarna och Norrbotten.

Om Ams prognos om 52 000 nya jobb i år slår in, har sysselsättningen i Sverige ökat med 200 000 personer mellan 1998 och 2000. Det betyder att 8,2 procent bedöms vara arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program i slutet av året. Av dessa beräknas 4,4 procent vara öppet arbetslösa.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.