Industriarbetarnas tidning

Räntehöjning smäll för villaägare

4 februari, 2000

Skrivet av JOHANNA KRONLID

Högre bostadslån, lägre konsumtion, färre investeringar och lägre tillväxttakt.

De som inte gillar dagens räntehöjning (2000-02-04) oroar sig för effekterna av Riksbankens inflationsskyddande politik.

– Den första smällen tar de som har rörliga bostadslån och det kan röra sig om flera hundra i månaden, säger Sandro Scocco, LO-ekonom.

Reporäntan är den ränta som Riksbanken tar på sina lån till bankerna. När Riksbanken tycker att inflationsrisken börjar bli för hög höjer man räntan för att bromsa ekonomin lite.

Nu har Riksbankens representanter talat länge om inflationen. Därför var dagens höjning väntad. De ekonomiska bedömarna har spått att reporäntan skulle höjas i små doser under hela året med upptill två procentenheter.

Nu tog Riksbanken i rejält på en gång med en halv procentenhet höjning till 3, 75 procent.

Eftersom reporäntan bestämmer bankernas egna lån styr den direkt folks rörliga bostadslån.

Rörliga lån har blivit allt vanligare. Det har lönat sig de sista åren. I dag har 80 procent av dem som tecknar om sina lån rörliga lån.

-Totalt har en fjärdedel av alla låntagare rörliga lån. Har man då ett miljonlån och normal familjeekonomi kanske de där extra pengarna inte finns, säger Sandro Scocco.

Bostadslånen är en första direkt effekt av räntehöjningen.

På längre sikt blir investeringar dyrare, vilket dämpar företagens behov av nyrekryteringar och därmed blir chansen mindre att arbetslösheten ska minska.

Sandro Scocco menar att Riksbanken har en överdriven ”riskaversion”, dvs en rädsla för inflation, vilket gör att banken överdriver sina inflationsskyddande åtgärder.

Det internationellt satt inflationsmålet ligger på två procent. Sverige befinner sig just nu långt därunder. I den ekonomiska debatten anses ofta målet vara en så låg inflation som möjligt. Kosta vad det vill.

– Vi i LO anser att målet är så hög tillväxt och sysselsättning och så låg arbetslöshet som möjligt givet det tvåprocentiga inflationsmålet. Att ligga med lägre inflation och betala med högre arbetslöshet är helt onödigt, förklarar han och säger att en låg inflation i sig kan skada Sverige.

– Om vi ligger på en halv procents inflation och omvärlden har två procent så stärks kronan och exportindustrin drabbas.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen