Industriarbetarnas tidning

Inte lättare utanför EU

9 mars, 2000

Skrivet av

Det hade inte varit lättare för Volvo att köpa Scania om Sverige stått utanför EU. Affären skulle ändå ha prövats av EU-kommissionen.

För några år sedan prövade EU-kommissionen sammanslagningen av två amerikanska flygtillverkare, Boeing och McDonald-Douglas. De bägge amerikanska företagen tvingades göra åtaganden innan EU gav grönt ljus till affären.

EU prövar nämligen alla fusioner av en viss storlek. Man vill helt enkelt veta vilka effekter det blir inom EU av en sammanslagning av två företag. Om två företag tillsammans omsätter 250 miljoner euro inom EU prövas fusionen automatiskt av EU – oavsett om företagen hör hemma i EU eller inte.

Volvo skulle ha köpt Scania före 1990, då var det lättare. På den tiden var det enbart det svenska konkurrensverket – och i slutändan den svenska regeringen – som hade kunnat säga ja eller nej till affären.

Vad som hände 1990 var att EU fick en konkurrensförordning. Den har nu tillämpats i tio år och av de drygt tusen fusioner EU-kommissionen tagit ställning till har elva stoppats.

Volvo anser att den nya EU-kommissionen, som tillträdde i fjol, gör strängare bedömningar än tidigare kommissioner. Man pekar bland annat på hur Renaults och Ivecos bussdivisioner slogs samman och fick en lika stark ställning i sina hemländer som ett sammanslaget Volvo-Scania skulle få i Norden.

Men inget tyder på en ny praxis hos EU, enligt det svenska konkurrensverket.

– Nej, i den mån man kan utläsa en ny praxis efter bara några månader så finns det inga tecken på att den nya kommissionen gör strängare bedömningar, säger Jan-Erik Ljusberg, informationschef på konkurrensverket.

– Det är samma tjänstemän som handlägger frågorna efter samma principer som tidigare.

Ytterst är det alltså EU-kommissionen med en representant från varje medlemsland som i slutändan säger ja eller nej till affären. Den 14 mars tar Margot Wallström och hennes övriga kommissionärskollegor ställning till om Volvo ska få köpa Scania. Då får hon lyssna till hur EU:s italienske konkurrenskommissionär Mario Monti berett frågan. Monti har gjort sig känd som en svuren fiende till oligopol, det vill säga att marknaden domineras av ett fåtal storföretag.

Men innan frågan hamnat i EU-kommissionen har den stötts och blötts i konkurrensdirektoratets avdelning för fusioner, the Merger Task Forne. Där finns en svensk tjänsteman, Dan Sjöblom, som är med och handlägger Volvo-Scania-affären. Vid behov kallas en rådgivande kommitté in för synpunkter och i denna kommitté finns representanter för samtliga 15 medlemsländer. Svensk representant är Monica Widegren, chef för verkets internationella sekretariat.

Ulf Bernitz, professor i EU-rätt vid Stockholms universitet, anser i en intervju i Dagens Eko i dag att EU tycks tillämpa en strängare praxis. Och att EU lyssnar mycket på det svenska konkurrensverket. Varför? Jo, därför att EU är intresserad av konkurrenssituationen på den enskilda marknad som EU anser är relevant: den nordiska. Därför väger det svenska konkurrensverkets ord tungt, enligt Bernitz.

Men vad det svenska konkurrensverkets Monica Widegren sagt i EU:s rådgivande kommitté är inte offentligt. Inte heller vill det svenska konkurrensverket redogöra för sin inställning till Volvo-Scania-affären.

– Vi har som princip att aldrig uttala oss under pågående förhandlingar, säger Jan-Erik Ljusberg.

– Det står stora ekonomiska värden på spel och det vore fel mot företagen om vi läckte uppgifter.

Ljusberg betonar att myndigheternas uppgift är att slå vakt om mångfalden och konkurrensen.

– Ökad konkurrens och ökad konkurrenskraft är inte samma sak. I debatten handlar det väldigt mycket om lastbilstillverkarnas konkurrenskraft och inte om den konkurrens som ska gynna kunden.

Han vänder sig emot uppfattningen att EU inte skulle se till hela den europeiska marknaden. Volvo har, med bland annat Metalls stöd, kritiserat EU-kommissionen för att stirra sig blind på enbart den nordiska marknaden. Sett på hela den europeiska markanden skulle ett sammanslaget Volvo-Scania långt ifrån få en dominerande ställning.

– EU tittar alltid på den marknad som är relevant, säger Jan-Erik Ljusberg. Vad är den relevanta produktmarknaden, vad är den relevanta geografiska marknaden? Det är sådana frågor EU analyserar och tar ställning till när man bedömer hur en fusion påverkar konkurrensen.

– Allt beror på vilken produkt man ska konkurrera med. Det går knappast att tala om en europeisk frisörmarknad. Frisörmarknaden är lokal, man åker inte till Barcelona för att klippa sig.

Har då det svenska konkurrensverket tappat allt inflytande över fusioner? Nej så länge en sammanslagning hamnar under EU:s så kallade tröskelvärde kan konkurrensverket bestämma. Alltså: om de företag som slås ihop inte omsätter mer än 250 miljoner euro på den europeiska marknaden – då blir det ett fall enbart för det svenska konkurrensverket. Som när låstillverkarna Assa och Abloy för några år sedan gick samman.

Och småaffärer som understiger 4 miljarder kronor i värde – de befattar sig inte ens det svenska konkurrensverket med.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.