Industriarbetarnas tidning

’Vänta med EMU’

17 mars, 2000

Skrivet av JOHANNA KRONLID

Metalls krav på snabbt medlemskap i EMU får inget stöd av EMU-utredaren Lars Calmfors.

Ett medlemskap redan i dag skulle kunna påverka ekonomin negativt.

– Av ekonomiska skäl är det överhuvudtaget ingen större vits att gå med i EMU enligt min uppfattning, säger Lars Calmfors som är professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Som statlig utredare av EMU 1996 var Calmfors negativ till ett tidigt EMU-inträde. Tveksamheten består.

Skälen är att Sverige, enligt Lars Calmfors, inte har det ekonomiska utgångsläge som krävs för att kunna hantera de nya villkoren som EMU skulle medföra. Vid ett medlemskap i EMU förlorar Sverige möjligheten till penningpolitik, det vill säga att motverka kriser i ekonomin genom förändringar av räntor och växelkurser. Inom EMU sköts den politiken av EU:s centralbank i Frankfurt. Sverige skulle tvingas ta till andra medel för att förhindra att arbetslösheten drar i väg i en lågkonjunktur.

De medlen är:

1. Staten sänker skatterna eller ökar de offentliga utgifterna, alltså finanspolitik.

2. Lönekostnaderna sänks genom att staten sänker arbetsgivaravgifterna. Sänkta arbetsgivaravgifter innebär lägre produktionskostnader i förhållande till andra länder på ungefär samma sätt som när värdet på kronan sjunker.

3. Lönekostnaderna sänks genom att arbetsmarknadens parter själva kommer överens om att sänka avtalade arbetsgivaravgifter på det sätt som till exempel gjorts i Finland med så kallade buffertfonder.

– Det är tre möjligheter, men ingen av dem är lika bra instrument som penningpolitiken, säger Lars Calmfors och påpekar att Sverige inte heller har den ekonomi i dag som skulle krävas för att finanspolitiken ska kunna spela en mer aktiv roll.

-Det kräver större budgetöverskott än det vi har nu. Om det inte går att motverka lågkonjunkturerna så rakar arbetslösheten i höjden.

-Därför vore det bra att starta med en betydligt lägre arbetslöshet än den vi har nu. Vi kanske kan leva med att arbetslösheten pendlar mellan två och åtta procent till exempel. Men de skulle vara väldigt problematiskt om den i stället pendlar mellan åtta och fjorton procent. Då blir arbetslösheten i lågkonjunktur helt oacceptabel, förklarar Calmfors.

Den politik som Lars Calmfors talar om kallas för keynesianism. Ekonomen Keynes teorier gick ut på att dämpa högkonjunkturer genom att spara och att ösa på ur statskassan när lågkonjunkturer drabbat landet. Det var den politik som Sverige tillämpade och misslyckades med på 1970-talet och som sedan betraktats som mer eller mindre förlegad. Nu dammas Keynes av igen.

-Pendeln har svängt tillbaka. En period ansåg man att inga ingripanden skulle göras utan ekonomin skulle reparera sig själv genom omvandlingstryck. Nu tror nog de flesta ekonomer att det finns ett värde i att i varje fall försöka motverka kraftiga konjunktursvängningar, säger Calmfors.

Mot bakgrund av de ekonomiska teorierna är den socialdemokratiska kongressens beslut förra helgen motsägelsefulla. Att å ena sidan öka utgifterna med löften om högre a-kassa och sjukförsäkring trots att vi befinner oss i en högkonjunktur, å andra sidan säga ja till EMU rimmar illa.

-Det hade kanske inte varit den bästa marknadsföringen av EMU på kongressen att säga att ska vi gå med kan vi inte kräva höjd a-kassa och sjukförsäkring just nu, konstaterar Lars Calmfors.

-Jag tror att vi blir tvungna att gå med i EMU av politiska skäl. Men det gör nog ingen större politisk skada att vänta i några år tills de ekonomiska förutsättningarna ser mer stabila ut.

Nya gymnasielagen

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.