Industriarbetarnas tidning

Stora löneskillnader i Industrifacket

11 april, 2000

Skrivet av ELISABET HOFF

LO-kvinnor har 19 procent lägre heltidslön än LO-männen. Samma bild finns i Industrifacket – ett förbund med stora löneskillnader. 10 000 kronor kan skilja mellan högavlönad och lågavlönad.En 18-åring som börjar jobba på ett tvätteri får minst 13 550 kronor i månaden för en heltid. Börjar 18-åringen i stället på ett kemiföretag kan månadslönen bli 1 600 kronor lägre om arbetsgivaren betalar enligt avtalets minilön. Vid en sådan jämförelsen kan tvätterijobbet locka. Men för den som vill klättra på lönestegen är tvättmaskinen definitivt fel val.

Den genomsnittliga lönen på tvätterierna är 14 735 kronor i månaden, vilket är en bottennotering i Industrifackets löneliga. Av de 2 200 tvätteriarbetarna är 85 procent kvinnor.

Kvinnodominerade konfektionsindustrin ligger snäppet över, följt av textilbranschen.

Kemiarbetarnas löner ligger på helt andra nivåer. Dagarbetarna tjänar i snitt 21 350 kronor i månaden. Ett rullande treskift ger 22 600 kronor. Med övertid och storhelger kan lönen braka iväg en bra bit till.

Tidvis behöver processindustrin förstärkning av ett skift som bara jobbar natt. Dessa nattarbetare kan komma upp i månadslöner på 27 000 och över det.

Läkemedelsindustrin är ett annat av Industrifackets avtalsområden som det lönar sig bra att jobb i. Andra exempel är plast- och färgbranscherna. Mansdominerade byggämnesindustrin ligger också hyfsat till, trots branschens stora svårigheter under hela nittiotalet.

Allra högst ligger oljeraffinaderierna. En exklusiv skara på 270 personer (nästan alla män) tjänar i genomsnitt 24 150 kronor i månaden. Treskiftarna ligger ännu högre.

Magnus Börjesson är en av dessa högavlönade män. Han är 30 år och jobbar treskift som driftstekniker på Shells raffinaderi i Göteborg sedan elva år. En månad utan övertid och storhelg tjänar han 25 300 kronor. Har Magnus jobbat jul, nyår, påsk eller midsommar, blir det 31 350.

När skatt, fackavgift, medlemsförsäkringar och hemdator är draget på nettolönen 25 300 kronor får han ut 15 100 kronor. Var de pengarna tar vägen vet han inte riktigt. De fasta utgifterna är små.

– Det kanske är Internet-räkningarna, säger han och skrattar. Och så tittar jag aldrig efter röda prislappar eller extrapriser. Men jag ska skärpa mig och börja sparar mer.

På Berendsen tvätteri i stockholmsförorten Huddinge jobbar Leonora Lacaya, 37 år. På sin heltid tjänar hon 14 350 kronor i månaden om det inte varit någon övertid alls. När skatt och avgift är draget får hon ut 9 480 kronor.

Leonora började jobba åt Tvättman (som nu heter och ägs av den stora danska tvättkoncernen Berendsen) när hon kom till Sverige för tolv år sedan. Hon ingår i en grupp med roterande arbetsuppgifter och har på så sätt kunnat öka på sin grundlön.

Varje månad försöker hon och hennes man spara tusen kronor var på bank. Men det är inte alltid det går. Pengarna använder de för att åka till Filippinerna ungefär vart fjärde år på semester. Övriga semestrar stannar de hemma i Täby.

-Tjänar inte alla i Industrifacket lika mycket? undrar hon förvånat.

Leonora och hennes arbetskamrater är inte mycket hjälpta av att Industrifacket vid förra avtalsrörelsen lyckades driva igenom att tvätterierna fick en och en halv procent högre påslag än alla andra av förbundets avtalsområden. Detta efter hot om konflikt.

Tvätterilönerna hakar efter. Och gapet mellan lönerna har ökat under hela nittiotalet.

Enligt Industrifackets ordförande Leif Ohlsson beror de ökande skillnaderna på att de lokala lönesystemen utvecklas olika. I tvätterierna har de knappt utvecklats alls. Trots vissa förändringar i arbetsorganisation och kompetensutveckling har inget hänt med lönerna.

Därför kommer Industrifacket att återigen satsa hårdast på just det området vid nästa avtalsrörelse. Eventuellt kommer det treåriga avtalets att sägas upp det sista året. Hot om konflikt är inte uteslutet.

Pengar finns. Det är i vart fall Leonora Lacayas klubbordföranden Leif Lövegard övertygad om. Dessutom är det svårt för tvätterierna att göra som konfektionsindustrin – hota med att flytta till låglöneländer så fort lönekrav kommer på tal.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.