Industriarbetarnas tidning

Fortsatta protester mot Metsä-affären

26 maj, 2000

Skrivet av

Även facken inom Metsä-Tissue i Sverige kritiserar nu finska Metsä-Serlas eventuella köp av Modo Paper. Ett köp som innebär att Metsä-Tissues anläggningar i Mariestad, Nyboholm och Pauliström ingår som en dellikvid till SCA.

– Försäljningen skulle hota den fortsatta verksamheten vid dessa bruk och är av ondo för konsumenterna i hela Norden, skriver de tre avdelningsordförandena med Mariestads Björn Nilsson i spetsen. Bakom uttalandet står även Ledarna och Sif.

Facken gör sitt uttalande utifrån spekulationerna kring finnarnas köp av Modo Paper. Ett köp där SCA som en delbetalning skulle få ta över mjukpappersföretaget Mätsä-Tissue i utbyte mot SCA:s 50-procentiga innehav i finpappersföretaget Modo Paper. SCA får därigenom få total marknadsdominans på tissue-produkter i Sverige.

– De får en alldeles för stor del av marknaden, 80-90 procent, vilket leder till högre priser för konsumenterna, menar Björn Nilsson, Pappers avdelningsordförande i Mariestad.

Här har han stöd hos Pappers ordförande Sune Ekbåge.

– Något eller några av Metsä-Tissues enheter i Sverige måste säljas av konkurrensskäl. SCA tar på sig ett stort ansvar för att hitta nya ägare för dessa enheter som i framtiden också ska bli deras konkurrenter, säger Sune Ekbåge och tillägger att en nedläggning av någon enhet ”definitivt inte är acceptabel”.

I uttalandet pekar facken inom Metsä-Tissue på att SCA:s struktur är helt olika Mätsä-Tissue. Metsä har små bruk nära marknaden. SCA har stora enheter, där mycket varor transporteras mellan olika länder.

Oron är förståelig hos de tre brukens företrädare. Metsä-Tissue har i dag inget bruk som kan producera de 100 000 ton som är strategin för SCA. Med SCA:s slaktade bruk i Nättraby (50 000 ton) i färskt minne, är det ett klart orosmoment för bruken i Katrinefors (Mariestad) med sina 80 000 årston, Pauliström (30 000 ton) och Nyboholm (25 000 ton)

SCA:s fabrik i Lilla Edet och Katrinefors har dessutom samma produktsortiment; oblekta toa- och hushållsrullar samt rullar för industri och storförbrukare. Finns det plats för båda två, undrar facken inom Metsä-Tissue. De vill gärna veta hur företagsledningarna i de berörda företagen har tänkt sig framtiden och förväntar sig svar på sina frågor.

– Sen handlar det om EU eller svenska konkurrenssmyndigheter kan tillåta en sån här affär. Kan de tillåta en sådan dominerande aktör som SCA blir på den svenska marknaden, frågar sig Björn Nilsson. Vilka bruk ska då offras på EU:s altare?

Mot den här bakgrunden, konkurrensen, jobben och brukens lokala betydelse, säger Pappers avdelningar vid de tre Metsä-Tissue-bruken nej till affären. Liksom klubbarna inom PTK.

Pappers centralt och facken inom Modo Paper AB, både i Sverige och resten av Europa, har även de tidigare avfärdat den tänkta affären.

Modo Papers europafackliga råd MEWC, Modo European Work Counsil, sade i ett uttalande i går (00-05-25) att man är emot varje försök från Metsä-Serlas sida att ta över Modo Paper och begär att ägarna ska ”vidta nödvändiga åtgärder för att undvika detta”.

Facken, som representerar anläggningarna i Sverige, England, Frankrike, Tyskland, Österrike och Belgien, kräver att Modo Paper måste fortsätta som ett självständigt företag. Samtidigt konstaterar de fackliga koncernstyrelseledamöterna i Sverige att även om strukturomvandlingar pågår runt om i Europa, innebär detta inte att man behöver göra dåliga affärer som skadar både anställda och företag.

Ledamöterna hänvisar till marknadsanalytiker som fiasko-stämplat den eventuella affären. Själva anser de att en försäljning till Metsä-Serla leder till minskat inflytande, för Metsä saknar styrelserepresentation för de anställda i Finland och inflytandeformerna på europeisk nivå är mycket sämre inom Metsä-Serla än inom Modo Paper AB. Det är också samma kritik som Pappers centralt ger uttryck för

– Vi kan aldrig acceptera att det enbart är aktieägarnas intressen som styr vid strukturaffärer, skriver facken i sitt uttalande. Även de anställdas intressen måste vägas in. En försäljning av Modo Paper till Finland ligger därför inte i de anställdas intresse ur någon synpunkt.

Därom är alla de inblandade facken numera ense.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.