Industriarbetarnas tidning

Gapet mellan maktelit och arbetare ökar

20 juni, 2000

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

Inkomstskillnaderna mellan makteliten och industriarbetarna fortsätter att öka. År 1998 tjänade vd:arna i landets 50 största företag i snitt 32 gånger mer än en industriarbetare. Det visar en studie som LO har gjort.
LO har granskat inkomstutvecklingen för en rad olika elitpositioner i samhället. Topplönerna inom näringslivet, politiken, arbetsmarknaden och den offentliga sektorn har jämförts med lönen för en industriarbetare. LO påbörjade studien redan förra året. Då jämfördes lönerna från 1950 fram till 1995.

Nu har man granskat inkomsterna för samma maktpositioner fram till 1998. Och det visar sig att klyftorna bara ökar. Löneskillnaderna är större idag än de var 1950. Då var snittinkomsten för de 200 underssökta elitpositionerna 11, 1 industriarbetarlöner. De skillnaderna minskade ända fram till 1980. Sedan dess har eliten, enligt LO, år för år tagit igen inkomstutjämningen. År 1998 var snittinkomsten för elitpositionerna 12, 5 industriarbetarlöner. Det är en ökning med två sådana löner sedan 1995.

Näringslivet, som spelar i en helt egen division i undersökningen, representeras av vd:arna för landets 50 största företag. Kartläggningen visar att de i snitt tjänar 31, 9 industriarbetarlöner. Det är en ökning med 5,6 industriarbetarlöner bara sedan 1995. Folk- och förtroendevalda, som politiker och fackliga företrädare, tjänade under 1998 i snitt 3, 9 industriarbetarlöner.

LO har också i en särskild studie granskat landets samtliga börsbolagsdirektörer. Under åren 1993 till 1998 har deras genomsnittsinkomster nästan fördubblats. Den genomsnittliga inkomsten efter skatt för landets börsbolagsdirektörer var 1998 240 000 kronor, mot 125 000 kronor fem år tidigare.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?