Industriarbetarnas tidning

”Metalls lönepolicy är oklar”

27 juni, 2000

Metall är oklar över hur lönen ska sättas ute på företagen. Det finns till och med skrivningar i Metalls officiella material som säger att subjektiva löner är acceptabla.
Det menade LOs PO Bergström och Tommy Nilsson från Arbetslivsinstitutet på ett seminarium på Metall i går. Deras kritik tillbakavisades av Metalls ombudsmän.

PO Bergström och Tommy Nilsson var inbjudna till Metall för att redogöra för en studie på elva svenska ABB-bolag. Studien visar att mer än hälften av metallarna är missnöjda med de individuella lönerna. I studien ställde Bergström och Nilsson frågor om de subjektiva delarna i lönesystemen i de olika ABB-företagen. De frågade bland annat metallarna vad de tyckte om bedömningen av samarbetsförmåga, initiativförmåga och flexibilitet.

Drygt hälften av metallarna svarade att den individuella lönesättningen var dålig, eller mycket dålig. 18 procent av metallarna uppgav att de inte fått någon förklaring alls från chefen på varför det individuella påslaget blivit så litet eller stort som det blivit.

Under seminariet diskuterades bakgrunden till förhållandena på ABB. Bergström och Nilsson menade att Metalls verkstadsavtal och förbundsledningens agerande under den senaste kongressen öppnat dörrarna för den här typen av chefssatta löner. Metall har ingen klar policy i den här frågan, menade de.

– Jag förstår inte det, sa ombudsman Camilla Lundgren. För mig är Metalls linje glasklar. Lönen ska sättas utifrån en värdering av arbetsuppgiften, inte personen i fråga. Arbetsuppgifterna ska värderas objektivt. Metall vill inte ha subjektiva, chefssatta löner.

Camilla Lundgren fick motfrågan hur det då är möjligt att verkstadsavtalet innehåller löneprinciper varav flera är klart subjektiva som initiativkraft, omdöme och samarbetsförmåga.

– Man får aldrig glömma att avtalen är förhandlingsresultat. Metalls egen lönepolicy är en annan sak.

– Avtal är en kompromiss, sa ombudsman Leif Råback. Metall och arbetsgivarna har helt olika uppfattning om lönesättningen.

Camilla Lundgren berättade om en undersökning hon gjorde då hon ingick i klubbstyrelsen på Volvo Skövde. Vid det tillfället var fem procent av lönen en subjektiv del som gick ut på att chefen bland annat betygsatte samarbetsförmåga och vilja att utvecklas. Den subjektiva lönedelen hade införts 1995 i samband med en uppgörelse om månadslön.

Enkätsvaren visade att 70 procent av metallarna var negativa eller likgiltiga inför den subjektiva lönedelen. Drygt en tredjedel ville ta bort den, även om det skulle leda till att pengarna försvann.

– Det fanns inte heller något samband mellan vad man själv fått i lön och vad man tyckte i principfrågan. De som fått mer pengar var inte mer positiva än andra.

– Subjektiva bedömningar är svåra för alla. De som blir bedömda som dåliga mår illa av det och de som får högt betyg kan må dåligt av det.

– Många chefer var också oroliga över att de skulle förstöra samarbetet i grupperna genom den individuella bedömningen.

Ombudsmännen hänvisade till Metalls ”Löneteknisk handbok” och skriften ”Utveckling i arbete för utveckling i lön” där det klart uttrycks att lönen bör vara sakligt motiverad, att den ska bygga på objektiva kriterier.

På seminariet kom frågan upp huruvida verkligheten kan leva upp till Metalls policydokument och modeller för rättvisa lönesystem.

PO Bergström hänvisade till studien som visar att missnöjet över de subjektiva lönerna var ungefär det samma på ABB-företag med lönesystem som förhandlats fram mellan fack och arbetsgivare och ABB-företag utan lönesystem. Det är kanske ett uttryck för att lönesättning handlar om makt, menade Bergström. Är facket starkt kan det påverka lönesättningen, är förhållandet det omvända får cheferna stort spelrum.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen