Industriarbetarnas tidning

Kritik mot TCO-modell för kortare arbetstid

30 augusti, 2000

Skrivet av

TCO:s modell för arbetstidsförkortning skulle allvarligt försämra för metallarbetarna. Därför får inte regeringen göra upp med vänsterpartiet och miljöpartiet med TCO-modellen som grund, manar Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman.

– TCO-modellen kommer att ge arbetsgivarna betydligt större makt över hur arbetstiden förläggs. Precis det som vår motpart alltid har eftersträvat.

Sveriges verkstadsindustrier, VI, har liksom resten av Saf länge eftersträvat att arbetsgivarna ska få bestämma arbetstidens förläggning. Men facken har stretat emot och värnat stupstocken – alltså regler som ska tillämpas om parterna lokalt inte kommer överens.

Men nu kan alltså arbetsgivarna få ökat spelrum med hjälp av vänsterpartiet, miljöpartiet och socialdemokraterna.

Enligt TCO-modellen kan den genomsnittliga arbetstiden sänkas från 40 till 37,5 timmar i veckan. Men i gengäld ökar arbetsgivarens möjlighet att göra arbetstiderna mer flexibla. TCO föreslår att den genomsnittliga veckoarbetstiden ska beräknas på tolv veckor, och inte som i dag fyra veckor.

– Förslaget är helt orealistiskt för oss. Skulle det mot all förmodan ligga till grund för ett politiskt beslut så kommer arbetsgivarna snabbt att säga upp kollektivavtalet och hänvisa till lagstiftningen.

– TCO:s förslag kan förklaras med att tjänstemännens avtal inte ger det lokala facket något inflytande. Hos oss ges det lokala facket stark ställning och det slår vi vakt om. Det är oerhört viktigt för den fackliga styrkan.

I förra avtalsrörelsen lyckades arbetsgivarna inom verkstadsindustrin få in en liten bit mer av flexibilitet i avtalet. Arbetsgivarna gavs rätten att förlänga metallarnas arbetsdag med 24 minuter per dag om avtalets stupstocksregler tillämpades – det vill säga att arbetstiden förläggs mellan 7.12 på morgonen till 16.12 på eftermiddagen. Stupstocksreglen tillämpas endast i de fall då det lokala facket och arbetsgivaren inte kommit överens om arbetstiderna.

– Vilket är mycket ovanligt, enligt Anders Tiderman.

Och 24-minutersregeln har knappt använts under de tre avtalsår som snart har förflutit.

– Men det innebär inte att vi gillar den. Risken är att arbetsgivarna vill förlänga den i utbyte mot att vi kräver fortsatt förkortning av arbetstiden.

– Ju längre arbetstidskorridor de får, ju mer arbetstid de får förfoga över desto mer lockade blir de att utnyttja flexibiliteten.

Att fortsätta arbetstidens förkortning är en prioriterad fråga för Metall. Under två avtalsrörelser har de daggående verkstadsarbetarnas arbetstider förkortats med 40 timmar om året. Målet är 100 timmar.

Inom Metall tillämpas tre former av arbetstidsförkortning.

· ”Insamlingsmodellen” ger verkstadsarbetarna rätt att samla ihop 54 minuter i veckan och ta ut ledighet när det passar. För de metallarbetare som går på Almega-avtalet eller som jobbar under Maf-avtalet på bilverkstäderna gäller 60 minuter i veckan.
· Inom stålindustrin tillämpas en ”livstidsarbetstidspremie”, en annan modell där arbetsgivarna årligen avsätter 1,5 procent av lönesumman i form av en pensionspremie som kan kombineras med avtalspension. Lokalt kan facket göra upp med arbetsgivaren att använda utrymmet till förkortad arbetstid.
· Inom Almegas avtalsområde kan metallarna välja mellan arbetstidsförkortning och en pensionspremie.

– Däremot är vi motståndare till principen att kvitta arbetstidsförkortning mot pengar. Då blir det över huvud taget ingen arbetstidsförkortning, säger Anders Tiderman.

Flera industrifackförbund som Metall annars samarbetar med har annars valt den vägen: Pappers, Skogs och trä samt Industrifacket.

Makten över arbetstidens förläggning är bara en av maktfrågorna som blivit allt viktigare under senare lönerörelser. Makten över lönesättningen och kompetensutvecklingen är andra ”inflytande-frågor” där fack och arbetsgivare väntas hamna på kollisionskurs.

VI:s vd Heinrich Blauert kritiserade nyligen facket för att vara för passivt i att utnyttja det avtal om kompetensutveckling som redan finns.

– Det är möjligt att klubbarna varit för passiva. Men det är lätt att bara skylla på den andre. Blauerts reaktion är lite underlig. Ansvaret borde väl ligga på båda parter, inte bara på en.

När det gäller makten över lönesättningen kommer Metall att slåss för de lågavlönade, försäkrar Anders Tiderman. Inte genom klassiska låglönesatsningar utan genom höjd semesterlön.

Ungdomslönerna som infördes i förra avtalsrörelsen väckte omfattande intern kritik och sågs som en stor eftergift gentemot arbetsgivarna.

– Vi håller på att analysera hur pass omfattande arbetsgivarna har utnyttjat rätten att anställa ungdomar till 75 procent av lägsta lön under det första anställningsåret. Hittills pekar det på att det inte varit särskilt vanligt.

Den 31 oktober ska Metalls avtalskrav vara inlämnade till motparterna inom verkstadsindustrin, stålindustrin, gruvnäringen och till arbetsgivarna inom Almega. I början av oktober träffas metalls avtalsråd för att diskutera upplägget av avtalsrörelsen och kort därefter spikas avtalskraven av förhandlingsdelegationen.

Metall samordnar sig liksom förra lönerörelsen med tjänstemännen i Sif och civilingenjörerna i CF. Men därmed överger man inte LO, försäkrar Tiderman. Trots att metall redan spikat sina avtalskrav när LO:s representantskap gör upp samordningen inom LO den 27 oktober.

– Det handlar ju inte att vi ska föra fram motstridiga avtalskrav. Våra krav kommer att rimma väl med resten av LO-förbundens.

Vid LO-kongressen avgår Landsorganisations avtalssekreterare Hans Karlsson. Vad förväntar sig Metalls avtalssekreterare av den nye?

– En avtalssekreterare på LO ska i högre grad än tidigare se på de förutsättningar som nu gäller på arbetsmarknaden och inte titta tillbaka och drömma om de gamla tiderna.

Ska det ses som en kritik av Hans Karlsson?

– Nej, jag har ingen anledning att hänga ut honom. Han har gjort ett bra jobb.

Men LO var ett störningsmoment i förra avtalsrörelsen?

– Ja, genom sina skrivningar om att avräkna löneglidningen. Sådant accepterar vi aldrig.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Opinion

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

Skulle Boden bota min resångest?

Skulle Boden bota min resångest?

Den värsta resfebern lugnas av ett nattåg mot Norrland, skriver Anneli Jordahl.

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

”Ni har tystat oss bit för bit, LKAB”

Brukspatronen har satt kniven i det sista av Malmbergets levande kulturscen, skriver musikern Johan Airijoki.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.