Industriarbetarnas tidning

Invandrarnas makt undersöks

7 september, 2000

Vilken makt och vilket inflytande har invandrare i det svenska samhället? Den frågan ska undersökas i en statlig utredning som tillsattes i dag (00-09-07).
Utredningen ska bland annat undersöka invandrarnas inflytande på sina arbetsplatser, det fackliga engagemanget och eventuella löneskillnader mellan svenskar och invandrare.

Bakgrunden till utredningen är bland annat det låga valdeltagandet bland invandrare i det senaste kommunalvalet 1998. Endast 35 procent av de röstberättigade utländska medborgarna röstade, jämfört med 78,6 procent för hela befolkningen.

Samtidigt har klyftorna mellan svenskar och invandrare vuxit under hela 1990-talet Invandrare har, generellt sett, sämre hälsa, lägre utbildning, lägre inkomster och svårare att få jobb.

José Blanco, samordnare för nätverket Fackligt aktiva invandrare (FAI) i Stockholm, tycker att det är bra om utredningen tar fram exempel på hur det fungerar ute på arbetsplatserna.

– Men är det bara akademiker som ska jobba med utredningen har de missat poängen. Det ska vara folk av kött och blod som varit ute på arbetsplatser och vet vad det handlar om. Forskare med inställningen ”stackars lilla invandrare” kan knappast åstadkomma något meningsfullt.

Blanco säger att problemen för invandrare i arbetslivet ofta bottnar i fördomsfulla arbetsgivare och okunniga fackliga representanter.

– Alla som jobbar inom facket måste bli medvetna om att det finns en etnisk diskriminering i arbetslivet. Och att det är fackets roll att ta itu med den. Lagen om etnisk diskriminering är en arbetsrättslig lag, precis som lagen om anställningsskydd.

Statens utredare blir docent Anders Westholm vid statsvetenskapliga institutionen i Uppsala universitet. Enligt regeringens beskrivning av uppdraget ska han samarbeta med en ”expertgrupp med forskare”. Utredaren ska lämna rapporter i olika frågor under arbetets gång. Den 31 december 2003 ska utredningen vara klar.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?