Industriarbetarnas tidning

Kortare arbetstid och höjd lön

29 september, 2000

Skrivet av

Högre löner, fortsatt arbetstidsförkortning, bättre arbetsmiljö och rätt till kompetensutveckling. Industrifacket blev först ut av förbunden inom industrin att säga ja till den gemensamma plattformen inför avtalsrörelsen

Industrifackets överstyrelse antog plattformen vid ett möte på fredagen.

Plattformen är gemensam för LO-förbunden Industrifacket, Metall, Skogs- och träfacket, Livs och Pappers samt för industritjänstemännen i Sif och civilingenjörerna i CF.

Förbundet förhandlar för 80 000 anställda, den största medlemsgruppen återfinns inom den allokemiska industrin med 26 000 anställda. Allokemiska avtalet löper ut först av alla Industrifackets 30 olika avtal. Senast i slutet av oktober ska förbundsstyrelsen ha spikat de konkreta kraven inför de allokemiska förhandlingarna. De kraven kommer att bygga på den plattform som Industrifacket nu sagt ja till.

Avtalskraven i plattformen kostar runt fyra procent. Cirka 0,8 procent av utrymmet avsätts till arbetstidsförkortning, vilket motsvarar cirka 15 minuter i veckan. I övrigt krävs högre reallöner, bättre arbetsmiljö och rätt till kompetensutveckling. Någon rangordning bland kraven?

– Nej, det överlämnar vi till respektive förhandlingsdelegation, säger Industrifackets avtalssekreterare Kurt Wahlter. Det ser olika ut i olika branscher och då får varje förhandlingsdelegation göra en egen prioritering.

Hur mycket vill Industrifacket korta arbetstiden med?– Vi vill fortsätta den förkortning vi redan påbörjat och som hittills gett tre dagar. Vi vill i första hand upp till fem dagar. Tycker du att den enskilde ska få byta arbetstidsförkortning mot mera pengar i stället?– Nej. Vi har den konstruktionen på kemiska och allokemiska avtalsområdena och där vill vi ha bort det. Syftet med en arbetstidsförkortning är att korta arbetstiden och då är det inte meningen med att man ska kunna växla ut den mot mer pengar i stället.

Är ni beredda att ge arbetsgivarna mer flexibilitet mot fortsatt förkortning av arbetstiden

– Den frågan kommer naturligtvis upp. Men i det läget måste man titta på det materiella innehållet i avtalsförslaget i sin helhet. Men medlemmarna skulle aldrig acceptera att vi sålde oss för billigt. De tar inte en arbetstidsförkortning till vilket pris som helst.

– Förra avtalsrörelsen försökte arbetsgivarna få ökad makt över arbetstidernas förläggning. Men vi avstyrde alla sådana krav. Våra avtal medger redan en stor flexibilitet.Ni vill ha ett ettårigt avtal – vad kan få er att acceptera en längre avtalsperiod?

– Att vi får med en relativt hygglig arbetstidsförkortning, bland annat Att vi slipper mer av flexibilitet.

När det gäller lönerna: hur ska ni satsa på låglönegrupperna?

– Genom att både höja grundtimlönen och semesterlönen. Framför allt en garanterad höjning av semesterlönen gynnar låglönegrupperna, en sådan höjning märks direkt.

Varför gör ni arbetsmiljön till en avtalsfråga?

– Vi har ju inget arbetsmiljöavtal, det är borta. Samtidigt ser vi hur arbetsskadorna ökar i antal. Stressen breder ut sig. De här frågorna måste upp på bordet, det är allvarligt i synnerhet som vi tappat alltför många skyddsombud ute på arbetsplatserna.

Varför?

– Vi vet inte riktigt än, en arbetsgrupp håller på att titta på det.

Rätt till kompetensutveckling är ett annat krav. Hur stor del av arbetstiden tycker ni ska vikas för kompetensutveckling?

– Vi har inte satt upp något sådant mål. Vi sitter i en lite annorlunda sits än andra fackförbund eftersom vi gjort en satsning på det utvecklande arbetet. Vi har sagt att den satsningen får ligga till grund för vårt arbete med kompetensutvecklingen och man har kommit olika långt i olika branscher. Inom det kemiska avtalsområdet har man exempelvis kommit långt och då vore det fel att komma med generella krav. Men vi vill ha in starkare skrivningar i avtalet, skrivningar som ger de lokala klubbarna en starkare roll.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?