Industriarbetarnas tidning

Pappers kräver 375 kronor till alla

26 oktober, 2000

Skrivet av

Ett generellt påslag för alla på 375 kronor. En lokal pott på 0,85 procent. Femton timmars arbetstidsförkortning. Det är Pappers krav i den kommande avtalsrörelsen.
Med en beräknad inflation på två procent och en produktivitetsökning i samhället som helhet på 1,5 procent, är detta ingen önskelista enligt Pappers avtalssekreterare Lennart Olovsson.

– Industrin går bra, speciellt vår egen bransch. Därför är våra krav är realistiskt underbyggda och balanserade.

Det generella löneökningen på 375 kronor uppskattas till 2,15 procent. Till detta läggs ett lokalt utrymme på 0,85 procent, där löneökningar som sker under avtalsperioden och som beror på förändrad arbetsorganisation och mer kvalificerade arbetsuppgifter, inte ska ingå. Lägger man till de femton timmarnas arbetstidsförkortning, som motsvarar en löneökning på 0,8 procent, landar man exakt på det gemensamma krav som ”Facken inom industrin” ( Pappers, Metall, Industrifacket, Skogs-och träfacket, Livs, Sif, och Cf) gjort till sitt.

– Detta är ramen för alla förbunden, säger Lennart Olovsson. Vi har enats om 3,8 procent i ett ettårigt avtal.

Är detta vad Pappers medlemmar kräver?

– Medlemmarna vill att det generella påslaget ska vara så stort som möjligt. Nu lägger vi två tredjedelar av en löneökning där och den resterande tredjedelen i en pott.

– Ser vi till rangordningen ligger reallöneökning som förstakrav och en fortsatt vandring på arbetstidskontona som nummer två.

Kan en ny arbetstidslag sätta käppar i hjulet för Pappers modell för kortare arbetstid?

– Vi utgår från att en kommande lag kan rymmas inom de konton vi redan har.

Många röster höjs för högre grundlön?

– Vi har inga avtalslöner i våra centrala avtal, de ligger i de lokala avtalen. Den enda väg vi kan gå centralt är att lägga ut pengar generellt – utan att för den skull slå sönder de lokala lönesystemen.

– Vi ska komma ihåg att fram till mitten av nittiotalet så hade vi inga individuella lönegarantier överhuvud taget i våra centrala avtal.

Lennart Olovsson menar att den bästa låglönesatsningen heter kompetensutveckling.

– Det är den mest framkomliga vägen hos arbetsgivarna och det som kan ge ett ordentligt tillskott i plånboken.

Att komma och säga till en arbetsgivare att de lågavlönade ska ha ett extra påslag är inget som håller i längden, menar han. I stället ska ökad kompetens ge utslag i lönekuvertet, samtidigt som den enskilde på detta sätt stärker sin position på företaget.

I Pappers avtalskrav ingår därför ett krav på att öka det lokala arbetet kring kompetensfrågorna. Alla anställda ska ha rätt till en personlig utvecklingsplan och få information om vilken kompetensutveckling som behövs för att höja lönen. Likaså att de anställdas arbete bör planeras ”så att erforderlig tid avsätts” för denna utbildning.

Pappers kräver också att alla ska erbjudas att delta i certifieringsutbildning.

På arbetsmiljöns område sällar sig Pappers till de gemensamma krav som Facken inom industrin har. Det innebär bland annat:
Förebyggande hälsovård åt alla och på varje arbetsplats ska arbetstidernas och arbetsorganisationens inverkan på arbetsmiljön analyseras.Större krav på chefernas och skyddsombudens grundläggande arbetsmiljöutbildning
Pappers vill också att Skogsindustrierna ska ligga på Saf så att de börjar förhandlingar med LO och PTK kring förbättringar av arbetsskadeförsäkringen TFA.

Till andra gemensamma krav från industrifacken hör att de lokala parterna inför löneförhandlingarna analyserar kvinnornas lön i förhållande till männens. Omotiverade löneskillnader ska justeras innan förhandlingarna kommer i gång.

Anställda med en årslön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet ska få en utfyllnad i föräldralönen, så att den sammantagna ersättningen uppgår till minst 80 procent av årslönen.

Bland avtalskraven sägs vidare att inga visstidsanställningar får vara kortare än en månad. Har man gått visstid i sammanlagt tre av de senaste fem åren, så ska man automatiskt få en tillsvidareanställning.

– Det här är en mycket viktig punkt, säger Lennart Olovsson. I Pappers fall kan det handla om kanske ett tusental medlemmar som går visstid. Det finns de som jobbat i tjugofem år, som sagts upp på grund av arbetsbrist och som får komma tillbaka på olika påhugg.

Pappers kräver också, likt de andra förbunden, att inhyrning av personal bara får ske vid arbetstoppar eller när företaget drabbas av oförutsedd frånvaro. Det bör alltså inte vara möjligt att säga upp anställda för att sen hyra in personal för samma arbetsuppgifter.

I förra numret av Dagens Arbete (nr 10/00) kunde vi presentera arbetsgivarnas avtalskrav. De var öppna både för en fortsatt satsning på arbetstidskontona och reallöneökning – men i utbyte mot ett treårsavtal och större flexibilitet. I klartext större flexibilitet vid arbetstidens förläggning och möjligheter att träffa individuella överenskommelser. Men också för arbetsgivarna bättre regler vid övertid.

Just kraven på ökad flexibilitet, som Pappers ser som en ren maktfråga, blir den stora knäckfrågan i årets avtalsrörelse tror Lennart Olovsson. Men också det faktum att Skogsindustrierna vill koppla flexibilitetskraven till arbetstidskontona.

– Arbetstidsförkortningen betalar vi själva genom att avstå löneutrymme. Vi tänker inte betala två gånger för samma sak – först med lön och sen med flexibilitet. Det går vi inte på.

– Dessutom ger våra avtal bra möjligheter att komma överens om arbetstiderna lokalt. Men det måste finnas lokala överenskommelser i botten så att individerna inte hamnar i för stort underläge gentemot arbetsgivarna.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?