Industriarbetarnas tidning

Skräddarsydda träd ger bättre papper

8 februari, 2001

Ett snabbväxande träd som är genförändrat för att passa tillverkningen av papper. Det kan bli framtidens modell, tror umeåforskaren Magnus Hertzberg som i morgon fredag lägger fram sin avhandling om genmodifiering av träd.
Magnus Hertzberg har utvecklat en teknik att hitta genernas funktioner i trädens ved (stam). Tekniken går ut på att se efter vad som händer med skotten om en enstaka gen plockas bort.

När genernas funktioner är kartlagda kan forskarna ta ut dem ur träden och förändra dem. Sedan plockas de in i skotten igen med hjälp av bakterier. Det kan handla om att påverka en gen för att öka takten i celldelningen. På så sätt växer trädet snabbare. Eller att minska lignin-(lim)koncentrationen i vedens cellväggar. Det kan också handla om att påverka generna så att det blir enklare att tillverka vattenavstötanden papper av veden.

– Forskningen är viktig för mig, säger Magnus som är uppväxt i Sundsvall. Jag vet hur betydelsefull skogsnäringen är. I Sundsvall finns det flera pappersbruk och Sveriges största sågverk.

Magnus Hertzberg vill inte kalla sin forsking för genmanipulering. På Skogshögskolan i Umeå talar man hellre om ”genmodifiering”:

– Egentligen är det ingen skillnad. Men ordet genmanipulering har en ond stämpel på sig. Det används i stora rubriker i kvällstidningar när det handlar om mat eller så.

Hertzberg söker sanningar utan att snegla på möjliga tillämpningar, så kallad grundforskning, och vill inte lägga några moraliska värderingar på sitt arbete. Men han är säker på att det finns bra sätt att dra nytta av resultaten:

– I framtiden kan vi kanske skapa virke som inte ruttnar. Virke av lika bra kvalitet som förr i tiden.

– Kan vi få träden att växa fortare kan vi odla dem i plantageform. Det behöver inte vara några stora områden. Det handlar inte om att plantera hela Norrland.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?