Industriarbetarnas tidning

LO-barn sämst i skolan

15 maj, 2001

Skrivet av AGNETA PERSSON

Klasskillnaderna i skolan ökar. Sämst går det för arbetarbarnen. Det visar en rapport från LO.Medelklassbarn som är födda 1967 gick ut grundskolan med 28 procent högre betyg än sina jämnåriga kamrater med arbetarföräldrar som saknar yrkesutbildning. Tio år senare var skillnaden någon procentenhet mindre.

I dag är klyftan bredare än på länge. Medelklassbarn har nu 30 procent högre snittbetyg än barn från arbetarklass.

Förändringen kan till stor del skyllas på den nya skolan med det nya betygssystemet, anser LO.

– Men av detta kan vi inte dra slutsatsen att våra medlemmars barn skulle vara dumma, säger Metalls Gunnar Karlsson, ombudsman med ansvar för yrkesutbildningsfrågor.

Klasskillnaderna i grundskolan sätter också sina tydliga spår i gymnasiet, konstaterar LO. Upp till tretton procent av eleverna går det individuella programmet som egentligen är till för dem som inte kommer in på eller har svårt att klara av de nationella programmen. Men det individuella programmet har alldeles för ofta blivit det vanligaste alternativet för killar med arbetarbakgrund, konstaterar LO.

– Det har blivit en slags avstjälpningsplats för elever som inte duger eller som skolan inte orkar med, säger Gunnar Karlsson. En del går där hela gymnasietiden och slutar sen utan en ordentlig utbildning.

En av medicinerna är en mer verklighetsförankrad skola, menar han. Teoretisk katederundervisning slår ut dem med minst motivation. Dessutom borde eleverna som ligger i riskzonen kollas upp vid varje terminsslut.

– Då finns det möjlighet att sätta in resurser i tid för att laga till bristerna allt eftersom. Den som kommer ända upp till gymnasiet utan rätt kunskaper har dåliga förutsättningar att klara sig.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.