Industriarbetarnas tidning

Ingen rådgivning för skuldsatta i åtta kommuner

4 juli, 2001

Skrivet av HENRIK LUNDBLOM

Lågavlönade kvinnor söker oftare än män skuldsaneringshjälp. Männen har däremot större skulder. Väntetiden för de som söker kommunal rådgivning och hjälp kan bli lång.

Den genomsnittlige hjälpsökaren hos kommunernas skuldrådgivare är en ensamstående kvinna på drygt fyrtio år med hemmavarande barn. Hon arbetar deltid och tjänar 12 500 kronor innan skatt. Skulderna är oftast runt 200 000 kronor.

Även om kvinnor är något överrepresenterade är det männen som har de största skulderna. Det beror troligen på olika skuldsättningsmönster enligt Anders Gunnarsson, utredare på Konsumentverket.

Det ska finnas rådgivare på kommunen för personer som hamnar i skuldfällan. De allra flesta kommuner har rådgivare, men väntetiden kan vara lång. Det tycker Anders Gunnarsson är allvarligt.

– När man väl tar sig för att söka hjälp får man vänta upp till ett år, säger Anders Gunnarsson.

Han förklarar att bortsett från att skulderna växer under tiden man väntar på rådgivning, så växer den psykiska pressen.

Statistiskt är det lättast att få hjälp i den lilla kommunen Nordanstig i Hälsingland.

– Kommunerna är skyldiga att ha rådgivning enligt skuldsaneringslagen, säger Anders Gunnarsson.

I åtta av Sveriges kommuner kan väntetiden bli väldigt lång, eftersom kommunerna av olika anledningar valt att inte ha någon rådgivning för skuldsatta människor.

Det finns ytterligare ett antal kommuner som inte har egen rådgivning, men de har löst det genom att köpa in tjänsten från en grannkommun.

De kommuner som saknar rådgivning är Arboga, Bjuv, Boxholm, Söderköping, Valdemarsvik, Vindeln, Åsele och Överkalix.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.