Industriarbetarnas tidning

Kunderna betalade bankkrisen

13 september, 2001

Skrivet av

Det är tio år sedan bankkrisen utbröt. Hela samhället höll på att dras med i djupet. Men nu har bankerna växt sig feta. Bankkunderna fick betala med dyrare och sämre service.Bankerna badar i pengar. Bara i fjol drog de tre helsvenska storbankerna Föreningssparbanken, SE-banken och Handelsbanken in nästan 30 miljarder i ren vinst. Den fjärde storbanken, Nordbanken, (som numera ingår i nordiska Nordea) drog förra året in uppåt 27 miljarder kronor.

Sammantaget motsvarar den vinsten nästan tio företag med Volvo AB:s lönsamhet. Men bankkunderna ser sig inte som vinnare. Höjda avgifter, låg ränta på inlåning, hög ränta på lån och sämre service – allt detta frestar deras tålamod.

Bankkontoren blir färre och färre. Mellan 1985 och 1998 halverades antalet bankkontor i landet. Sverige har minst antal bankkontor per invånare i Västeuropa, enligt ECB, Europeiska centralbanken.

Bankerna har också färre anställda på bankerna jämfört med andra europeiska länder. Personalen har halverats på tio år. Inget annat land i Europa har så få bankanställda som Sverige. Allt enligt ECB.

Färre bankkontor med allt färre anställda ger fetare banker. Svenska banker har ökat sin lönsamhet på ett uppseendeväckande sätt om man jämför med andra länder.

Provisioner och räntor är bankernas viktigaste inkomstkällor. De står särklass för den törsta delen av vinsten.

Räntenettot – skillnaden mellan in- och utlåningsräntan – har sedan krisen var överstökad 1994 har gett de fyra storbankerna 341 miljarder kronor.

Räntenettot fortsätter att vara bankernas största mjölkkossa. SE-bankens räntenetto steg med 69 procent jämfört med året innan, Nordeas med 57, Föreningssparbankens med 20 och handelsbanken med 9 procent.

Men det finns ytterligare en viktig inkomstkälla för bankerna – och den ökar i betydelse: provisioner.

När du går in på banken och köper fondandelar tar banken en avgift. Denkallas provision. De senaste åren har provisionerna till och med gett SE-banken mer pengar än räntorna. Provisionsnettot ökade i fjol med 66 procent från året innan. Nordeas med 58 procent.

Sedan bankkrisen var överstökad har bankerna tjänat nära 100 miljarder bara på provisioner.

Läs mer i dokumentet ”Det stora bankrånet”.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.