Industriarbetarnas tidning

Terror och USA:s skulder oroar

24 oktober, 2001

Skrivet av

Risken för nya terrorattentat och risken för ett utvidgat krig i mellanöstern gör den ekonomiska utvecklingen oförutsägbar. Men även skuldsättningen i USA oroar vice riksbankschefen Villy Bergström.Villy Bergström är vice riksbankschefen med ett långt förflutet som ekonom inom fackföreningsrörelsen. Han var bland annat under många år chef för Fief, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning.

I hans uppdrag ligger bland annat att vaksamt följa den internationella ekonomiska utvecklingen. Den är nu mer oviss än på länge, av säkerhetspolitiska skäl.

– Det behövs bara en terrorattack mot Saudi-Arabien för att vi ska få en stor effekt på oljepriset och då förvärras krisen till en allvarlig ekonomisk kris.

– Eller om det utbryter ett krig med anknytning till konflikten mellan Israel och palestinerna.

Om det inte blir några fler terrorattacker eller utvidgat krig – vad händer då med ekonomin?

– Om man nu visste att det inte skulle bli några mer attacker skulle vi vara på väg ner i en lågkonjunktur som i och för sig har påskyndats av attacken mot World Trade Center den 11 september.

– Men vi skulle ganska snabbt få en återhämtning genom de kraftfulla stimulanserna i USA. Där har regeringen gått in för att stimulera efterfrågan motsvarande 2 procent av BNP. Räntorna har sänkts från 6,5 till 2,5 procent.

– Det som motverkar expansionen är dollarns höga kurs och att aktiekurserna fallit. Det tar bort lite av effekterna av stimulanserna.

Den nyliberala amerikanska regeringens stimulans av ekonomin roar en klassisk socialdemokratisk ekonom som Villy Bergström. Staten har plötsligt återfått lite av sin gamla ekonomiska roll.

– Ja, det är komiskt. Omvärlden har i tjugo år och Sverige i tio haft en normpolitik. Bland annat går den ut på att staten inte ska bedriva stabiliseringspolitik. Marknaden ska sköta sig själv.

– Men vid första riktiga påfrestningen inträder fullskalig Keynesianism igen. Amerikanska staten tar på sig ansvaret att hålla uppe efterfrågan och genomför en aggressiv räntesänkningspolitik.

Tror du att det här också banar väg för en klassisk socialdemokratisk ekonomisk politik?

– Om man med det menar stabiliseringspolitik. Ja, jag tror att det kan bli lite mer öppet för finanspolitiska stabiliseringsåtgärder. Men klassisk socialdemokratisk ekonomisk politik har ju mer i bagaget än detta. Att värna om starka fackföreningar. Att ha en utjämnande socialpolitik. Att försöka utjämna inkomsterna. Det finns det inga tecken på.

Vi är nu inne i en lågkonjunktur. Men det är ingen vanlig konjunktursvacka.

– En normal lågkonjunktur brukar utvecklas efter att man haft en stark efterfrågeutveckling och starka inflationstendenser så att riksbanken måste strama åt.

– Den här gången har det inte varit stark inflation. Problemen har varit annorlunda. Lågt sparande, bytesbalansunderskott och överdrivna investeringar. Det har egentligen varit en gammaldags 1920-talskris, en överinvesteringskris snarare än att hushållen rusat iväg och konsumerat. Då är det också svårare att komma ur det här. Det kan ta tid.

Villy Bergström anser att Sverige har ett bra utgångsläge

– Det var ju helt annorlunda vid förra krisen. Nu har vi vad vi saknade då: starka statsfinanser, mycket stark utrikeshandel och låg inflation.

Vilken typ av konjunkturnedgång kan vi tänka oss?

– Vi har i banken hela tiden trott på en mer utdragen nedgång. I januari trodde många att det skulle vända andra halvåret i år. Nu är den allmänna bedömningen att det vänder andra halvåret nästa år – som ett optimistiskt scenario.

– Men det finns en risk att nedgången dras ut på grund av att det är så förfärligt stora obalanser i den amerikanska ekonomin.

– Hela den privata sektorn har ett underskott i sparandet på kanske 6-7 procent av BNP. Det är en historiskt hög siffra. De konsumerar och investerar för 6 procent mer än de har inkomster till.

– Amerikanska företag och hushåll lever alltså på lånade pengar. Det täcks dels av offentliga sektorn som har ett överskott. Men det täcks också av kapitalimport. Européer och asiater investerar i den amerikanska ekonomin.

– Det skeppas in pengar till USA som investeras i aktier och som gör dollarn dyr. Bytesbalansen har ett underskott på 4 procent vilket måste korrigeras. Amerikanerna kan inte lägga 4 procent av BNP till en utlandsskuld varje år.

USA måste alltså ta sig ur sitt skuldberoende. Men det får effekter på resten av världsekonomin, anser Villy Bergström.

– Det betyder ökat sparande i privat sektor och då blir det mindre investeringar och mindre konsumtion. Den amerikanska efterfrågan blir lidande och då blir det inte samma stimulans för omvärlden. Därför kan det bli en seg återhämtning.

Finns det något utöver terrorismen som kan hota den ekonomiska utvecklingen?

– Vi har bakom oss överdrifter när det gäller aktiekurser. Att denna groteska prisstegring på aktier släpptes fram. Att ingen såg att det hade gått för långt. Att riskkapitalet satsades så blint på IT. Det är oroande. Det har gjort marknadsekonomin mer instabil. Därför måste en korrigering bli ganska kraftig. Och det är helt oberoende av terroristattackerna.

Vad skulle man ha gjort?

– Det pågår en diskussion som är oavslutad om centralbanker ska reagera på prisbubblor. Till exempel när det blir extrema priser på fastigheter och aktier. Det kan bli någon slags vidgade uppgifter för centralbankerna i framtiden att se till att inte prisbubblor som IT-bubblan inte utvecklas. Å andra sidan kan det vara svårt att identifiera en prisbubbla.

– Ett av våra bekymmer nu är att vi har haft en svag växelkurs länge. Den har varit till nytta för oss i lågkonjunkturen. Den har motverkat att lågkonjunkturen skulle bli väldigt besvärlig. När IT- och telekomsektorn gick ner i djup kris har kronfallet sett till att massa- och pappersindustrin, stålindustrin och verkstadsindustrin fått höga vinster och därför kunnat hålla uppe sin aktivitet.

– Men nackdelen är att när kronan är svag under lång tid så tror folk kanske inte att den ska återhämta sig. Då börjar man höja priser för att kompensera de förluster importörerna gör. Där ligger den största inflationsrisken.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.