Industriarbetarnas tidning

Strid om tak på avgiften

23 november, 2001

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

Sex dagar kvar. Den 29 november börjar Metalls kongress. Varje dag fram till dess publicerar Dagens Arbete en artikel ur vårt kongressextra, som finns i Metalls edition av Dagens Arbete nr 11-2001.Medlemsavgiften blir åter en stor fråga på Metalls kongress. Per Bastrup, klubbordförande på Bilia, vill ha tak på avgiften. På hans jobb har det hänt att medlemmarna fått betala 900 kronor i avgift.

Genomsnittsavgiften för Metalls medlemmar på Bilia Lastbilar Region Öst är 462 kronor. De extremt höga fackavgifterna på ytterligare några hundra kronor kommer när de anställda har haft jourvecka, om de fått rycka ut många gånger för att utföra service på lastbilar i östra Sverige.

– Vid jourvecka händer det att de tjänar omkring 40 000 kronor om de haft mycket att göra, säger Per Bastrup.

Verkstadsklubben har därför skrivit en motion till Metalls kongress om att införa en maxavgift till facket. Motargumentet brukar vara att den som tjänar bra, också har råd att solidariskt betala en högre fackavgift.

Men Per Bastrup köper inte det.

– Det finns en gräns för solidariteten. Metall vill väl inte att de mest högavlönade ska lämna förbundet? säger han.

– De gånger medlemmarna har så här höga löner har de varit ute på natten, ofta i snö och kyla. Vid de tuffaste tillfällena kan de ha jobbat till 7 på morgonen, sedan kommer de hem och sover och börjar jobba halv fyra igen. Sedan tycker de att de straffas med en hög fackavgift för det.

I Bilias metallklubb står ungefär var fjärde av de 185 kollektivanställda utanför facket. Ibland är det ännu fler som står utanför – ända upp till var tredje. Enligt Per Bastrup är det de höga avgifterna som spelar in. För fem till sex år sedan gick tio personer ur facket i ett svep. Att Metalls ombudsmän i Stockholm dök upp och argumenterade för fördelarna med facket hjälpte inte.

– När folk väl gått ur är det otroligt svårt att få dem tillbaka. Det är mycket svårare än att värva nyanställda. Om jag pratar med någon som är nyanställd är det 80 procents chans att han går med i facket. Men jag har aldrig fått med någon igen som valt att gå ur, säger Per Bastrup.

Vid förra kongressen var ett av Metalls krav att fackföreningsavgiften ska bli avdragsgill. Det har regeringen nu beslutat ska gälla. Men inte heller det räcker, tror Per Bastrup.

– Det kan hjälpa till. Men avdragsrätten kan ju också tas bort när som helst om det blir maktskifte. Metall borde klara det här själva, säger Per Bastrup.

Totalt handlar över 30 motioner till kongressen om medlemsavgiften. Bland dem finns även flera motioner som kräver att Metall behåller den fasta procentavgiften utan tak. Metalls förbundsstyrelse, FS, ger i sina utlåtanden bifall till de motioner som kräver att procentavgiften behålls. Den anses solidarisk och lätt att administrera, menar FS.

FAKTA/Till detta
går din medlemsavgift:

Metalls medlemmar betalar en procentavgift till facket utan golv eller tak. Den genomsnittliga avgiften inom Metall är 1,76 procent av lönen. En hundralapp i avgift används ungefär så här under 2001 (i kronor):37,25 till avdelningarnas lokala arbete med bl a medlemshjälp, förhandlingar, arbetsmiljö och regionala studier.31,31 till a-kassan5,69 till medlemsförsäkringar4,59 till förbundets avgift till LO och andra organisationer.21,16 till förbundet centralt, varav:
7,45 till utredningar, fackliga studier, förbundsinformation, Dagens Arbete och fritidsverksamheten.
7,93 till förbundskontorets porto, telefon, distribution, hyra, register, data och ekonomiadministration.
3,57 till centrala förhandlingar och tvister och förbundets arbetsmiljöarbete.
2,20 till förbundsstyrelse, kongress och fackligt internationellt arbete.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?