Industriarbetarnas tidning

Lönepolitisk bakläxa

1 december, 2001

Skrivet av

Kongressen gav förbundsstyrelsen bakläxa i lördagskvällens lönediskussion.Kongressen sa nej till subjektiv lönesättning.Förbundsstyrelsen ville skicka frågan till avtalsrådet. Men kongressen var otåligare än så.

Diskussionen om verkstadsavtalets löneprinciper blev lördagskvällens långkörare. Talare efter talare gick till storms mot löneprinciperna.

– Vi har gett bort hela makten till arbetsgivarna, sa Sören Westerholm, Oskarshamn.

Löneprinciperna infördes i verkstadsavtalet 1993. De säger att lönesättningen bland annat ”skall vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Löneskillnader skall vara väl motiverade och sakligt grundade”. Hänsyn ska tas till bland annat ansvaret, arbetets svårighetsgrad och arbetsmiljön.

– Ju fler arbetsplatser som drabbas av löneprinciperna, desto mer växer missnöjet. Först var det vi på Scania och på ABB. Nu är det fler som drabbats.

– Förr gick vi in i de lokala förhandlingarna med företaget som jämbördiga parter. Då hade vi en stupstock som sa att om vi inte blev överens skulle allt fördelas lika för alla.

– Då fick vi ut lokala pengar. Då kunde vi satsa på våra lågavlönade medlemmar. Då hade vi en solidarisk lönepolitik.

Peter Sköld, Luleå ansåg att löneprinciperna öppnat för subjektiv lönesättning.

– Jag har sett vad det har lett till bland medlemmarna. Osämja, bråk, splittring, rädsla, tysta medlemmar.

– Det här är så långt man kan komma från Metalls lönepolitiska ambitioner.

Förbundsstyrelsen ville skicka motionen vidare till avtalsrådet. Det var inte Peter Sköld nöjd med.

– Det verkar som om förbundsstyrelsen ser den här frågan som ett högriskavfall som ska skickas iväg till avtalsrådet för slutförvaring. Så kan man inte göra med en viktig policyfråga.

Subjektiv lönesättning är ingenting nytt, sa Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman och nämnde meritvärderingsavtalet och kvalifikationsvärderingssystem (KV) som exempel.

– Vi vill ha ordningen att vi har en lönesättning som så långt det är möjligt sker utifrån objektiva kriterier. Det blir fel att utifrån här och nu ändra löneprinciperna. Stor fråga, vi har diskuterat den hela 90-talet.

– Löneprinciperna kom in 1993. Men 1998 fick vi, tycker jag, ett acceptabelt avtal där vi fick in texter om utveckling i arbetet.

Veli-Pekka Säikkälä från förbundskontoret fyllde på:

– De som säger att löneprinciperna öppnar för subjektiv lönesättning har inte läst hela avtalstexten.

– Löneprinciperna ska användas när lönepotten fördelas och då ska de lokala lönesystemen beaktas. Hänsyn ska tas till svårigheten i arbetet, till arbetsmiljön. Alla ska veta vilka grunder lönen är satt på. Det låter mycket som det goda arbetet.

Anders Tiderman:

– Skulle vi förse de lokala klubbarna med centrala kriterier som ska gälla lokalt – då bakbinder vi era händer, då gör vi er en björntjänst.

Tiderman nämnde en annan komplikation: tjänstemännen gillar löneprinciperna.

– Det var det jag misstänkte, svarade Peter Sköld. Är det så att vi offrar våra medlemmar på industriavtalets altare?

Anders Tiderman påminde om att avtalsrörelsen inte börjar förrän om två år. Han och förbundsstyrelsen tyckte att avtalsfrågorna ska skickas vidare till avtalsrådet.

– Då är det både fel och odemokratiskt att idag stå och kläda en julgran med avtalskrav. Vi ska ha en bra diskussion ute på arbetsplatserna.

-Avtalskraven ska ställas så att det blir så stor framgång som möjligt. Då måste olika krav ställas mot varandra. Allting hänger ihop, det vet ni också.

– Alla de som varit uppe har varit uppe i sin hjärtesak och då blir det bara fel.

Sören Westerholm förvånades över Tidermans argumentation:

– Är det odemokratiskt att gå upp och tala för sina hjärtefrågor inför Metalls högsta beslutande organ?

– Tiderman säger att subjektivitet funnits redan före löneprinciperna och nämner meritvärderingen och KV-systemen. Men det finns en viktig skillnad: de kunde vi säga nej till i de lokala klubbarna. Det kan vi inte med löneprinciperna.

William Frank, Umeå:

– Det är inte så i Umeå att chefen sitter och sätter lön. Där får vi lön efter kompetens. Men när jag sett hur lönerna sätts på Scania i Oskarshamn då har jag förstått vad löneprinciper vill säga. Jag trodde inte vi befann oss i samma land.

Frank höll med Westerholm att kongressen skulle ta ställning i frågan.

– Det vore illa om inte kongressen kunde skicka en hälsning till avtalsrådet.

Det var precis det kongressen gjorde.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.