Industriarbetarnas tidning

’Continental har mjölkat Gislaved’

5 februari, 2002

Skrivet av

År 2000 visade Gislaved Däck för första gången förlustsiffror.

Men egentligen gick Gislaved med vinst. Gislaved tvingades till att betala 165 miljoner kronor i centrala kostnader efter beslut av koncernledningen i Hannover.

Det framgår av det faktaunderlag som näringsminister Björn Rosengren arbetar efter i fallet Gislaved.

Rapporten konstaterar att Gislaved varit en vinstmaskin under många år, och att Continental struntat i nödvändiga investeringar.

– Utmjölkningen av vinster och återhållsamheten med investeringar skapar intrycket att Continental redan tidigt bestämt sig för att lägga ned Gislvedsfabriken heter det i underlaget.

De 165 miljoner kronor som belastade Gislaved år 2000 kommer från tre olika pålagor:

Trots att Gislaved redan hade egna datakostnader på 7–8 miljoner kronor tvingades man betala 30 miljoner kronor för ett datasystem ”som var alldeles för dyrt och komplext för Gislaveds behov”.

Gislaved betalade 45 miljoner kronor för utvecklingsarbetet i Hannover – samtidigt som Gislaved själv bekostade sitt eget, begränsade utvecklingsarbete med 5 miljoner kronor.

När koncernens marknadsbolag inte når upp till en vinst på över 2 procent av omsättningen tvingas produktionsbolagen vara med och ta kostnaderna. ”År 2000 belastades Gislaveds resultat med 90 miljoner kronor som följd av detta.”

– Förutom att Gislaved dränerats på pengar så har saken en skattemässig sida också. Det är tveksamt om de svenska skattemyndigheterna skulle acceptera den här typen av överföringar om de fick ögonen på dem. De skulle sannolikt se dem som förtäckt aktieutdelning istället, heter det i underlaget.

Rapporten redovisar de goda vinstsiffror som Dagens Arbete presenterade strax innan julhelgen. ”Under hela 1990-talet har Gislaved visat mycket god lönsamhet och varit en vinstmaskin för koncernen”, heter det i Rosengrens faktaunderlag.

Samtidigt som Continental mjölkat Gislaved på vinster har koncernen struntat i att investera.

När Gislaved skulle byta ut sina däckbyggnadsmaskiner från 1960-talet ålades fabriken att köpa 25–30 år gamla maskiner från en nedlagd fabrik i Skottland.

– Ändå tvingades Gislaved betala 60 miljoner kronor, samma pris som för helt nya maskiner. Även den transaktionen ter sig anmärkningsvärd ur skattesynpunkt.

Faktaunderlaget underkänner Continentals uppgift att det vore lönsammare att tillverka vinterdäcken i Tyskland.

Arbetskraftskostnaden är dyrare i Tyskland – cirka 50 kronor i timmen. ”Eftersom däcktillverkning är en arbetsintensiv produktion (arbetskraften svarar för 35 procent av kostnaderna) blir det betydande summor.”

Den svenska bolagsskatten är hälften av den tyska.

Energikostnaden är lägre.

Produktion i Sverige av vinterdäck till Norden, Ryssland och Östeuropa ger lägre transportkostnader.

Tyskland har en enda kostnadsmässig fördel framför Sverige, konstaterar rapporten:

– Det är dyrare att lägga ner i Tyskland än i Sverige.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?