Industriarbetarnas tidning

Mer vård, mindre tillverkning

6 februari, 2002

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

Vården skriker efter folk, men antalet anställda i industrin fortsätter att minska. Så kommer det att se ut på arbetsmarknaden under 2002, enligt Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams.

Ams räknar med att antalet sysselsatta i Sverige ökar med 12 000 personer under året. Den allra största ökningen sker inom vård och omsorg där 20 000 fler personer får jobb. Och den allra största minskningen av antalet sysselsatta – den sker i industrin. Ams räknar med att industrin har 18 000 färre anställda vid årets slut.

Det betyder inte att läget är nattsvart för den som förlorar jobbet och vill vara kvar i industrin. Det finns många tecken på att konjunkturen vänder svagt uppåt under andra hälften av året. Då blir det återigen lättare att få jobb även i industrin – i alla fall för den som har rätt utbildning.

Trenden att så kallade enklare jobb – med lågt kunskapsinnehåll – försvinner håller i sig. Det ser tufft ut för monteringsarbetare och vissa kategorier av maskinskötare.

Den som vill jobba i industrin behöver i stället utbildning och gärna specialkompetens. Allra ljusast ser det ut för CNC/NC-operatörer (modern svarvning och fräsning). Där råder redan i dag brist på arbetskraft.

Andra yrkesgrupper som har lätt att få jobb inom industrin är lastbilsmekaniker, licenssvetsare, industrielektriker, verktygsmakare, bilmekaniker, styr- och reglermekaniker, konstruktionssvetsare och allmänna verkstadsmekaniker.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.