Industriarbetarnas tidning

Pappers­industrin krävs på miljoner

12 februari, 2002

Skrivet av

Den svenska pappers-och massaindustrin riskerar skadestånd i mångmiljonklassen för felaktiga löneutbetalningar.- Det handlar om allt mellan 10 och 40 miljoner kronor, säger Pappers avtalssekreterare Lennart Olovsson.

Centrala förhandlingar vid norrköpingsföretagen Braviken, BBA Nonwoven och Fiskeby gav Pappers och medlemmarna stora skadestånd. Nu väntar Billerudsägda Gruvön i nästa vecka. Sedan följer förhandlingar i Billingsfors, Skärblacka och Grycksbo längre fram. Även Munksund är på gång.

– Det här har växt mer än jag kunde drömma om och är den i särklass värsta härvan jag råkat ut för som förhandlare, säger Lennart Olovsson. Av de 82 arbetsställen som finns inom Pappers har antagligen närmare 70 gjort samma fel.

Bakgrunden är felaktiga löneutbetalningar. Folk som har börjat eller slutat en bit in i en kalendermånad, har fått för lite lön.

Inom Pappers avtalsområde har alla anställda månadslön. Men företagen har på eget bevåg – utan att följa det allmänna villkorsavtal som Pappers och arbetsgivarna i Skogsindustrin gemensamt tagit fram – i de flesta fall betalat ut så kallad kalenderdagslön, vilket för den enskilde inneburit en inkomstförlust.

Exempel: En person anställs den 21 maj med 17 500 i månadslön. Han skulle arbetat den 1, 2, och 3 maj och därefter haft 17 dagars ledighet före nästa skiftcykel. Enligt avtalet skulle personen i fråga haft tre dagars frånvaro (24 timmar) och fått ett löneavdrag på 2 400 kronor.

I stället har det aktuella företaget betalat ut kalenderdagslön för de 11 dagar mannen varit anställd, totalt 6 329 kronor. Mannen har i det här fallet fått 8 771 kronor för lite i lön.

– Företagen har tydligen svårt att förstå hur folk kan få betalt innan de börjat eller efter de avslutat en anställning, men så är faktiskt avtalet skrivet, konstaterar Lennart Olovsson.

– Här är viktigt att påpeka, att alla gör skäl för sin lön enligt min mening. Efter långa ledigheter kommer alltid intensiva arbetsperioder. Så är det i skiftarbete. Därför ger vår avdragsregel det mest rättvisa resultatet.

I pilotfallet Braviken upptäcktes de felaktiga utbetalningarna för ett par år sedan och avgjordes vid en central förhandling med Skogsindustrierna för ett år sedan. Braviken fick då böta 75 000 kronor till Pappers och rättade till lönerna två år bakåt i tiden, vilket kostade dem ytterligare 300 000 kronor.

– Efter den förhandlingen begär vi numera rättelse från 1996, då det Allmänna villkorsavtalet trädde i kraft.

På BBA Nonwoven fick Pappers och avdelningen dela på 100 000 i skadestånd och avdelningen fick ytterligare 100 000 för de felaktiga utbetalningarna. I Fiskeby fick förbundet och avdelningen dela på 100 000 kronor plus att företaget fick avsätta 200 000 kronor till ”personalbefrämjande åtgärder”.

I senaste numret av Dagens Arbete går Lennart Olovsson i en krönika hårt åt Skogsindustriernas oförmåga att göra avtalen kända bland sina medlemsföretag.

– Vad jag hört är företag sura på Skogsindustrierna för den bristande information de fått.

Lennart Olovsson inser det lätt absurda i att tvingas förhandla centralt på uppemot 70 olika arbetsställen. Han menar att parterna måste skapa sig en gemensam bild över läget. Och han räcker fram en hjälpande hand för att rädda motparten ur den knipa de själva försatt sig i.

– Jag föreslår en paketlösning där varje företag får betala en bot per anställd. Pengar som sedan används för en gemensam veckoutbildning kring våra avtal och arbetsrättsfrågor.

Olovssons förslag, som i pengar innebär att varje företag som felat betalar 100 000 i skadestånd och sedan en bot på 1 000 kronor per anställd, skulle ge en rejäl hacka för ändamålet. Han vill också att företagen utser en arbetsrätts- och avtalsansvarig som ska få den här, som han säger, ”gedigna utbildningen”.

– Jag hoppas verkligen att Skogsindustrierna inser allvaret och att de som organisation måste göra något.

Om inte lär det bli en lång rad centrala förhandlingar framöver och mycket administrativt jobb för att gå igenom löneutbetalningar från 1996 och framåt.

– Enbart i Gruvöns fall lär man ha 1 200 personer som drabbats genom åren och det kan bli fråga om stora pengar, mycket stora pengar, säger Lennart Olovsson.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.