Industriarbetarnas tidning

Contis dubbla budskap

5 mars, 2002

Skrivet av

Continental vill helst inte sälja fabriken i Gislaved. Allra minst till Kjell Nilsson.

Samtidigt vill företaget smita ur hela Gislaveds-härvan med någorlunda mycket av hedern i behåll. Och till så låg kostnad som möjligt.

Det ställer Continental inför en knivig situation.

Uppståndelsen kring Gislaved och den österrikiska systerfabriken i Traiskirchen har skakat företaget. När däckarbetare över nationsgränserna, som igår, inför stort mediauppbåd samlas vid huvudkontorets trappa och Continental samtidigt blir ett upprivet diskussionsämne för regeringar och EU-kommissionärer är det knappast vad man räknat med i Hannovers direktionsrum.

Det var måndagen som Continental snabbt vill glömma. Nu vill man så snabbt och smärtfritt och billigt som möjligt dra sig ur Gislaved.

Visst kan vi tänka oss att vi sälja fabriken, säger Continental. Men under vissa villkor.

Genom att säga så kan Continental å ena sidan visa den goda viljan och visa sig beredd att sälja fabriken. Men å andra sidan formulerar man villkoren så tufft att Kjell Nilsson och andra intressenter omöjligt kan köpa fabriken.

Continental har satt upp fyra villkor.

1. Den sociala planen får inte röras. En ren image-fråga. De som sägs upp får inte lida ekonomiskt av att en ny ägare tar över. När Continental säljer fabriken säljer man också en övertalighet. Genom villkoret vill Continental visa att man månar om de uppsagda. Inget problem för Nilsson eller andra intressenter.

2. Varumärket kvar. Continental vill behålla Gislaved som varumärke. Heller inget problem för Kjell Nilsson. Han skulle visserligen vilja ha det starka varumärket, men kan lika gärna avstå.

3. Ingen legotillverkning i Gislaved. Nilsson vill legotillverka däck åt Continental under en uppbyggnadsperiod. Men Continental är helt kallsinnigt. Att köpa däck från lilla Gislaved stör Continentals strategi att alla däck ska tillverkas i stora fabriker. Continental är ute efter snabba strukturvinster – stora volymer i ett fåtal fabriker. Att köpa däck från Kjell Nilssons Gislavedsfabrik innebär att strukturarbetet tappar fart.

4. Den som köper Gislaved måste vara finansiellt stark, ha mycket pengar i ryggen. Men bara lagom mycket. Continental vill inte släppa Gislaved till en stark konkurrent. Den som tar över Gislaved behöver pengar till moderniseringar. Det krävs investeringar på runt 150 miljoner kronor i nya byggmaskiner och nytt transportsystem för att ge fabriken en framtid.

Continentals vd Martin Wennemer har den sista veckan betonat att man bara är beredd att diskutera en försäljning med en ”ärlig köpare med en långsiktig plan”.

Den markeringen kan tolkas så att man misstänker Kjell Nilssons avsikter. Är han en bulvan för en av Continentals konkurrenter? Eller står han helt på egna ben?

Kjell Nilsson säger själv att han har ett väl utvecklat kontaktnät – inte minst bland finansiärer – inom gummibranschen sedan tiden i Trelleborg.

Ett tecken på att Continental inte vill sälja fabriken till varje pris är det nya villkoret som dykt upp: inga formar lämnas kvar i fabriken. Formarna är inte till salu.

Formarna är något av hjärtat i i en däckfabrik. I vulkaniseringsavdelningen läggs de omönstrade däcken i formar, värms upp till 180 grader och ges under 9-18 minuters process ett mönster. Att köpa nya formar är dyrt och tar tid.

En däckfabrik som under en längre tid står utan formar är en omöjlighet. Det vet Continental. Därför spelar man ut kortet med formarna.

Vad Continental nu gör är att väga risker mot varandra. Finns det någon risk att sälja till Nilsson? Och vilken risk löper Continental om man ställer så tuffa villkor att de blir omöjliga att uppfylla? Då kommer Continental ändå att stå där som den store busen som inte ville sälja fabriken utan bara lägga ner och smita med varumärket Gislaved.

Det som ändå skulle kunna locka Continental att i slutändan sälja fabriken är två fördelar:

1. Continental räddar sitt rykte och kammar hem en image-vinst. Att sälja fabriken skulle lösgöra den tyske däcktillverkaren från skampålen. Och Continental skulle inte tappa alltför mycket på den svenska marknaden för vinterdäck. Varumärket Gislaved har visserligen fått sina törnar, men har ändå inte helt förstörts.

2. Väsentligt lägre kostnader för avvecklingen. Continentals egna beräkningar slutar på 450 miljoner kronor för att avveckla Gislaved. Löntagarkonsulterna kom fram till en summa som nästan är dubbelt så stor, 800 miljoner kronor. Det skulle bli bra mycket billigare att sälja fabriken för en krona och bidra med en grundplåt.

På så vis skulle Continental kunna slippa undan Gislavedsfabriken avsevärt billigare och med betydligt bättre rykte än om fabriken stängdes.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.