Industriarbetarnas tidning

Däckfabriken dödsdömd från början

20 mars, 2002

Skrivet av

Inte tillräckligt bra för att behålla. Men tillräckligt bra för att inte sälja. Det är Gislavedsfabrikens öde.

En fabrik dödsdömd av en ägare som förvägrar samma fabrik pånyttfödelse.

Continentals nej till Kjell Nilsson var väntat. Den tyska däcktillverkaren har aldrig varit intresserad av att sälja fabriken till någon som vill fortsätta producera däck.

Det framkom med all önskvärd tydlighet för en månad sedan då den tyska koncernledningen träffade näringsminister Björn Rosengren.

När Continentals vd Martin Wennemer avslutat sin dragning av företagets strategi och visning av overhead-bilder pressade den svenska regeringen honom till att skriva under ett gemensamt dokument. Dokumentets fåtaliga försiktiga formuleringar ältades i timmar innan Wennemer motvilligt till slut skrev på.

Continental lovade att träffa ”den svenske intressenten” Kjell Nilsson. Näringsministern hoppades att dokumentet skulle öppna dörren för verkliga diskussioner. Samtidigt radade Continental upp ett antal tuffa villkor.

Ett av de ursprungliga villkoren var att Gislavedsfabriken inte skulle få legotillverka däck till Continental – inte ens under en övergångsperiod. Villkoret var ett streck i räkningen för Nilsson som hade behövt tid på sig. Ett tidsbegränsat legokontrakt hade varit värdefullt.

Men legotillverkning hade stört Continentals produktionsstrategi där alla däck ska tillverkas i stora fabriker. Continental jagar snabba strukturvinster – stora volymer i ett fåtal fabriker. Att köpa däck från en liten Gislavedsfabrik innebär att strukturarbetet skulle ha tappat fart.

Detta villkor var det mest svårsmälta – ända tills för två veckor sedan. Då skärpte plötsligt Continental tonen. I Kjell Nilssons ögon höjdes höjdhoppsribban i ett slag från 2.10 till omöjliga 4.10.

De nya villkoren löd:

* Inga vulkaniseringsformar kvar i fabriken!

Formarna, där däcken ges sina mönster, tillhör den viktigaste utrustningen i en däckfabrik Att köpa nya formar är dyrt och tar framförallt tid, uppåt ett år. En däckfabrik som under en längre tid står utan formar är en omöjlighet.

* Presentera ett kommersiellt förslag inom två veckor!

Det var en omöjlighet för Kjell Nilsson. Gislavedsfabriken är en gigantisk fabriksanläggning, en av landets största industribyggnader. Att göra en hållbar kalkyl för hur denna fabrik skulle kunna utnyttjas hade enligt Nilsson krävt 3–6 månaders arbete.

Continental valde den hårda vägen och avstod från möjligheten att kamma hem en image-vinst. Att sälja fabriken skulle ha bättrat på den tyska däcktillverkarens skamfilade rykte.

Att de till slut valde den hårda vägen kan bottna i rädslan att Kjell Nilsson – med sitt kunnande och kontaktnät i gummibranschen – skulle kunna växa sig till en framtida konkurrent på vissa nischdäck. Eller också misstänkte de att han helt enkelt var bulvan för en av Continentals konkurrenter. Till exempel för finska Nokian Tyres.

Den risken tar inte Continental. Hellre utsätta sig för mediala smällarna. De går över. Och hellre tar man också den ekonomiska smällen i form av avvecklingskostnader på mellan 450 och 800 miljoner kronor. Den svider, i synnerhet i en koncern med ekonomiska besvär.

Continental ville aldrig sälja till Kjell Nilsson. Martin Wennemers markering att man bara är beredd att diskutera försäljning med en ”ärlig köpare med en långsiktig plan” kan ses som ett misstänkliggörande och underkännande av Kjell Nilsson.

De avbrutna förhandlingarna är naturligtvis en besvikelse också för regeringen. Den hade hoppats att kontakterna mellan Continental och Kjell Nilsson skulle få ett lyckligare slut än ett totalt sammanbrott.

I regeringens knä ligger nu en besvärlig och oönskad diskussion om tuffare regler vid företagsnedläggningar.

Den diskussionen kommer att fortsätta inte minst när ABB nu flyttar sin fabrik av avancerad pressautomationsutrustning till bilindustrin, från Olofström till Frankrike och Spanien.

I den diskussionen kommer ingen Sandro Scocco, Leif Pagrotsky eller PO Edin att – som i fallet Gislaved – kunna ställa sig upp och säga att det är bra om den typen av tillverkning ”strukturomvandlas bort” till länder med lägre löner. Ty här handlar det om spetsteknologi.

Vinterdäck med högt ställda säkerhetskrav kan också ses som spetsteknologi. Gislaved hade sin nisch. En världsledande fabrik med tillverkning av unika miljövänliga däck med högsta betyg i säkerhetstest.

I Hannover var det ointressant.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?