Industriarbetarnas tidning

Därför hotas produktionen

23 april, 2002

Skrivet av

517 229 jobb har försvunnit i telekomsektorn sedan nyårsdagen 2001. Och fler blir det.

Tusentals Ericsson-anställda svävar just nu i ovisshet om vad som ska hända kommande veckor. Ericssons ledning aviserade i går nya stora nerdragningar.

Utöver tidigare beslutade nerdragningar ska ytterligare 7 000 jobb bort från koncernen, hälften från de svenska arbetsplatserna.

I fjol tog produktionen de stora smällarna. Fabriken i Linköping lades ner och Kumla halverades i det största industrivarslet någonsin. Även andra fabriker drabbades hårt.

Blir det samma slag hårda mot produktionen även denna gång? Ingen vet.

Vad som däremot är känt sedan länge är att Ericsson inte gillar tillverkning. Produktion skapar inget mervärde, sa storägaren Investors Claes Dahlbäck redan för tio år sedan.

När nuvarande Telia-chefen Anders Igel 1996 blev vd för Ericsson Infokom och presenterade sitt framtidsdokument fanns inte produktionen med. Allt skulle outsourcas, säljas ut till underleverantörer. Bara några månader senare utdelades dödsstöten mot fabriken i Norrköping.

Nästa steg i Ericssons ”produktionshatarkampanj” kom i fjol i samband med nerdragningarna i Kumla och Linköping. Parhästarna Hellström och Ramqvist förklarade att Ericsson i framtiden inte skulle ha någon volymproduktion – tillverkning i stora serier – i egen regi. I princip en dödsdom mot all industriell masstillverkning under eget tak.

Därför skulle Ericsson nu kunna utnyttja tillfället att ta bort ännu mer produktion. När företaget blöder och förlorar 5 miljarder kronor under första kvartalet och ledningen inte ser något ljus i horisonten kan det vara läge att lägga ner ännu mera produktion. Hela organisationen befinner ju sig i ett chocktillstånd.

Ericssons ledning måste nu också visa handlingskraft. Inte bara för att prata upp den havererade aktiekursen, utan mest för att dra in 30 friska miljarder till bolaget i form av nyemission.

Men ännu har inte Ericsson lyckats presentera vad man vunnit på de senaste årens utförsäljningsfilosofi. Facken har efterlyst kalkyler, men inte fått några. Inga siffror, bara lösa bedömningar. Vad vann företaget på att lägga ner i Norrköping och Linköping? Vad har man vunnit på att låta andra tillverka mobiltelefonerna?

Om ledningen vet – varför presenteras inga siffror?

Större delen av kostnaden – 85 procent – i såväl mobiltelefoner som system utgörs av materialkostnad. Alltså inköp av komponenter. De kostar i princip lika mycket världen över. Storföretag som Ericsson kan naturligtvis räkna med mängdrabatt.

Resten av kostnaden – 15 procent – är arbetskraftskostnad. Löner och sociala avgifter. Om Ericsson flyttar tillverkningen till ett land där lönerna är hälften mot de svenska har man vunnit några procent på totalkostnaden, men inte särskilt mycket.

Och hur stora är kvalitetsförlusterna? Säg att man i Sverige tillverkar 110 mobiltelefoner för att få ut 100 bra (10 undermåliga kastas) medan man i exempelvis Estland måste tillverka 130 för att få fram 100 fullgoda – då är det estländska kostnadsförsprånget i stort sett uppätet.

Facken har begärt den sortens analyser, men Ericsson tiger.

Det finns en annan fara med Ericssons farväl till den egna tillverkningen: avståndet mellan konstruktion och produktion. Det har sagts att ett företag som Ericsson som befinner sig i en bransch med snabb teknisk omvandling förlorar mycket om avståndet överstiger tre kilometer.

Det var nog knöligt när GSM-tekniken tog sina första steg för ett tiotal år sedan. Då fanns teknikerna i Kista och produktionen i Gävle. Företaget tvingades betala dyra hotellnotor för att ha sina konstruktörer boende nära produktionen.

Men det är inte bara det geografiska avståndet som är ett problem. När tillverkning läggs ut på andra företag uppstår också ett juridiskt avstånd. Det är krångligt och tidsödande att föra över kunskap från ett företag till ett annat.

Världens två ledande mobiltelefoniföretag Nokia och Motorola har i betydligt större utsträckning behållit den egna tillverkningen och sett till att verkstäder ligger nära utvecklingsavdelningar. Nya konstruktioner har snabbt kunnat testas i industriell miljö. Tekniker har på nära håll och utan hinder kunnat se vilka robotar och monteringslinor som finns i verkstan och därefter kunnat anpassa modellen till det.

Men det är inte Ericssons spår. Ericssons väg leder bort från produktion.

Därför lever metallarbetarna i Ericssons fabriker farligt dessa dagar.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.