Industriarbetarnas tidning

Social dumpning en myt

22 augusti, 2002

Skrivet av

Någon social dumpning av pappersarbetarnas anställningsvillkor existerar inte inom Europa. Det visar en unik rapport som Pappers tagit fram.

– Skillnader finns men det är svårt att dra några slutsatser om att det är bättre i det ena landet än i det andra, inte ens när det gäller lönenivåer, säger Pappers ekonom Christer Larsson.

Studien bygger på en enkät bland företag som ingår i nordiska koncerner.

– Redan här finns reservationen att man inte kan generalisera förhållandet till att gälla alla fabriker i det landet, säger Christer Larsson. Därför får inte undersökningen uppfattas som någon definitiv sanning.

Sett till lönerna för en maskinförare med tio års anställning är lönen högst i Finland drygt 443 000 kronor om året. Sverige ligger marginellt efter Tyskland med 375 000 kronor. De lägsta lönerna återfinns i Spanien, 239 000 kronor, och i Portugal knappt 262 000 kronor.

– I Spaniens fall misstänker vi att de inte räknat in arbete på obekväm tid som innebär ytterligare 20 procent upp på lönen, säger Christer Larsson.

För en elektriker med lika lång anställningstid och som jobbar dag är förhållandet det omvända. Här toppar Spanien med drygt 365 000 kronor före Nederländerna med 322 000 kronor. I botten återfinns Österrike och Portugal på drygt 260 000 kronor, men också Tyskland, som dock har en lönespridning på mellan 261 000 och 305 000 kronor. Sverige ligger på 302 000 kronor.

Skiftarbetare har kortare arbetstid i alla länder med undantag av Spanien, Portugal och England.

Intressant är att de som jobbar dag i Holland och Sverige har den högsta årsarbetstiden (1 880 respektive 1 809 timmar/år) medan Österrike, Portugal (1 657,5 tim) Österrike (1 681) och Tyskland (1 663-1 672) hamnar lägst.

Alla tillfrågade fabriker utom i England uppger att de har tillägg för nattarbete, veckoslut och helgdagar, men variationen är stor.

– Högst ersättning verkar man ha i Tyskland, Österrike, Portugal, Finland och Sverige, menar Christer Larsson.

I alla länder får den anställde högre betalning för övertid från cirka 100 till 300 procent på storhelger (Österrike). I Sverige varierar det mellan 105 och 200 procent.

I alla länder finns regler för hur mycket övertid den anställde får arbeta. I Tyskland ska all övertid godkännas av företagsrådet även om arbetstidsregleringen tillåter 400 timmar övertid. Variationen mellan länderna är stor från Spaniens gräns på 80 timmar till Englands 500 timmar. I Sverige är det max 200 timmar på ett år eller med fackets godkännande 350 timmar.

Den som tror att pappersarbetare ute i Europa har lägre pensionsålder än i Sverige bedrar sig. Den vanligaste pensionsåldern är 65 år. I Norge 67. Men undantag finns. Österrike har 65 år för män och 60 för kvinnor, men om du jobbat länge, 37,5 år, kan du pensionera dig som man vid 61,5 år och som kvinna vid 56 år. Har du dessutom haft tungt nattarbete sjunker pensionsåldern till 57 för män och 52 för kvinnor.

Även i Tyskland finns möjlighet att avvika från 65 år och gå i pension vid 60 år, då med ett avdrag på 0,3 procent av lönen varje månad. SCA-anställda i Nederländerna har också möjlighet till tidigare pension mellan 60 och 62 år med lägre ersättning.

Om man blir uppsagd varierar villkoren kraftigt. Ungefär hälften har ett system med så kallad Golden check som innebär att varje anställningsår berättigar till en avgångslön med tak som i till exempel Spanien och Österrike är på tolv månader. Tyskland har tre–tio månadslöner medan Portugal har en månadslön per arbetat år.

I länder som Finland, Sverige, Nederländerna kostar det ingenting att säga upp folk.

Något som förvånar?

– Att pensionsvillkoren är så lika var överraskande, säger Christer Larsson. Sen kan man konstatera olika saker prioriterats i de olika länderna. Löneskillnaderna säger inte så mycket, eftersom köpkraften inte vägts in. Men som helhet är det en unik jämförelse inom branschen som gjorts.

Rapporten kring pappersarbetarnas löne- och anställningsvillkor i Europa kommer att diskuteras på Pappers kongress som startar i nästa vecka.

De företag som ingår är Holmen Papelera Peninsular i Spanien, M-real, Zanders och Stockstadt i Tyskland, SCA Laakirchen i Österrike, Stora Enso Imatra i Finland, SCA de Hoop i Holland, Norske Skog Skogn i Norge, Holmen Braviken i Sverige Iggesund Workington i England och Stora Enso Celbi i Portugal.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.