Industriarbetarnas tidning

Skyddsmasker ger falsk trygghet

12 september, 2002

Kraven på skyddsmasker måste skärpas. Alla som arbetar med ansiktsmask bör se efter om den håller måttet, varnar Sven Bergström, ordförande i LO:s Kemigrupp (Loke).

I ett brev till Arbetsmiljöverket kräver LO snabba och omfattande åtgärder för att förbättra standarden på skyddsmasker. Bakgrunden är oro för att kraven på skyddsmasker nu är för låga.

När masker testas utgår man från att luftflödet genom masken är cirka 95 liter per minut, vilket motsvarar normal andning. Men vid tungt arbete, värme eller om man pratar med masken på ökar genomströmningen dramatiskt.

Detta bekräftas i en ny undersökning på Arbetslivsinstitutet. Där testades genomströmningen i en tryckluftsmatad halvmask:

– Vid tyngre arbete ökar luftströmningen till flera hundra liter i minuten, säger Ingvar Holmér, professor i klimatfysiologi.

Vad innebär det?

– Eftersom masken är testad vid en lägre nivå kan den som bär masken inte veta om den läcker in vid en högre belastning, vilket ju är väldigt allvarligt.

Testet gjordes på uppdrag från Arbetsmiljöverket efter kritiska rapporter från bland annat Australien och England. Det var alltså andning och genomströmning som testades, inte hur tät masken var:

– Det borde göras, Arbetsmiljöverket borde prova de masker som finns, anser Ingvar Holmér.

Det anser även LO.

– Det är absolut nödvändigt att Arbetsmiljöverket skyndsamt gör en marknadskontroll av de masker som finns och informerar om riskerna, kräver Sven Bergström.

LO konstaterar att marknaden är ”översvämmad av masker som inte håller måttet” och hänvisar bland annat till Konsumentverkets test av skyddsmasker 1998. Av tolv modeller som provades uppfyllde bara två europeiska standardkrav.

– Det allvarliga är ju att skyddsmasker används i riskfyllda miljöer, och ger en falsk säkerhetskänsla om de inte håller tätt.

På Arbetsmiljöverket vill man ändra reglerna:

– De krav som ställs på masker utgår från europeiska standarder. De fastställs av länderna gemensamt. I oktober hålls en sådan konferens. Då tänker vi kräva att kraven höjs enligt de här forskningsresultaten, säger Birgitta Carlsson. Det är ett långsiktigt arbete:

– Min erfarenhet säger att det nog tar cirka fem år att ändra detta.

Kan inte Arbetsmiljöverket prova maskerna och kräva att de klarar en högre nivå?

– Det skulle enligt EU innebära tekniska handelshinder, och fabrikanterna skulle stämma oss.

Om ni provade maskerna och bara informerade om resultaten?

– Vi försöker ändra reglerna i stället.

Dessutom finns det inte längre resurser i Sverige att testa skyddsmaskers effektivitet.

– FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) har inte längre råd att ha den kompetensen.

LO:s påpekar i sitt brev att kritiken mot maskernas säkerhet får särskild betydelse vid arbetet med isocyanater. Arbetsmiljöverket anser numera att det går bra att använda filtermask vid isocyanatarbete, medan LO hävdar att det krävs tryckluftsmatad helmask.

Dessutom har isocyanatforskarna i Hässleholm funnit isocyanater både i blod och urin hos arbetare som använt skyddsmask. Forskningen om detta är nu stoppad.

– De nya forskningsresultaten om masker styrker vår kritik mot Arbetsmiljöverket. Vi vill att Sverige omedelbart inför skärpta regler, säger Lars-Erik Folkesson, Metalls arbetsmiljöombudsman.

Blir inte det handelshinder?

– Det går om vi kan bevisa att de gamla reglerna är otillräckliga. Se på det svenska förbudet mot trikloretylen, det accepterar ju EU numera.

Otillräckliga skyddsmasker kan leda till döden. För en tid sedan avled en 58-årig ugnsreparatör av silikos, trots att han använt föreskriven halvmask med findammsfilter. Masken slöt inte tätt på grund av mannens skägg.

– Det var ohyggligt att se, säger arbetsmiljöinspektör Lars Henschen. Han vill ha möjlighet för arbetsmiljöinspektionen att föreskriva vilka skydd som ska användas. Och mycket strängare krav.

Strider inte det mot EU:s regler om handelshinder?

– Jag skiter i tekniska handelshinder. Jag prioriterar svenska arbetares liv.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?