Industriarbetarnas tidning

Brutet ben kostade 52[ ]000

3 oktober, 2002

Skrivet av

Bryt inte benet när företaget går med vinst! Det gjorde Korsnäsarbetaren Jan Forslöv och gick miste om vinstdelningen på 52 000 kronor.

– Jag känner mig ekonomiskt diskriminerad, säger den femtiotreårige operatören.

Jan Forslövs fall kan mana till eftertanke. Särskilt när det gäller hur reglerna är formulerade för att få ta del av eventuella företagsvinster.

Bakgrunden är följande:

1995 var ett bra år för Korsnäs och anställda i vinstdelningsprogrammet fick cirka 35 000 vardera insatt i en fond. För att erhålla en hel andel var kraven att årsinkomsten vid företaget skulle uppgå till minst fyra basbelopp – då 142 800 kronor. Övriga skulle få en andel som stod i relation till årsinkomsten ner till högst 1,5 basbelopp, vilket motsvarade 53 550 kronor.

Det här året bröt Jan Forslöv benet under en företagsutbildning, fick komplikationer i samband med läkningen och haltade ännu ett och ett halvt år senare omkring på kryckor. Med ett tre centimeter kortare ben än före olyckan

1998, när pengarna ur vinstdelningsfonden betalades ut och de insatta 35 000 kronorna vuxit till 52 000 kronor, upptäckte Jan att han inte fått ut ett öre från året 1995. Sen dess har han kämpat för sin sak, för han anser sig ekonomiskt diskriminerad.

– Jag vände mig till facket. De försvarade sig med att ingen tänkt på detta med arbetsskador när vinstdelningssystemet antogs, men tyckte att det var för djävligt.

När AMF (numera Afa) skulle reglera hans benskada fick han trots allt ett litet plåster på såret. Jan fick ut 10 procent av det belopp på 37 000 kronor efter skatt han egentligen skulle ha fått, om han inte låtit sig övertalas av arbetsledningen och åka med på kursen.

– Jag har också tagit upp frågan med företagets ledning, vd Per Lindberg, och fått beskedet ”att jag självklart inte ska förlora pengar på en arbetsplatsolycka”.

Men ingenting har hänt.

När facket inte kunde göra något och tystnaden från företagsledningen varit kompakt, ringde Jan Forslöv till diskrimineringsombudsmannen.

– Ja, jag visste inte vart jag skulle vända mig. Där fick jag frågan om jag var färgad eller tillhörde någon annan minoritet och för den skull var diskriminerad. Annars kunde de inte hjälpa mig.

Pappers huvudskyddsombud på Korsnäs, Yngve Berglind, bekräftar att regelverket i vinstdelningsprogrammet inte tar hänsyn till sånt som Janne råkade ut för.

– Vi stred ändå för hans sak försäkringsvägen. Den summa han fick ut var dock bara en bråkdel han skulle fått ut. Jag förstår att han blev upprörd.

1995 var ett extremt bra år utdelningsmässigt för de anställda.

– Men de senaste åren har det inte blivit något. Janne hade dubbel otur i det här fallet.

Mats Linander, Pappers representant i den stiftelse som förvaltar pengarna, konstaterar också att reglerna är entydiga.

– Var ska gränsen dras? Hur gör man med de studielediga? Såna här gånger borde man ha en kassa bredvid att ta ur.

Mats Linander menar att det är ett knepigt och ömmande fall, även om reglerna är klara.

– Vinstdelningssystemet är ingenting som företaget förhandlat med oss om. Det är ensidigt beslutat från deras sida. Om nu Korsnäs skulle gottgöra Janne får de även efterforska om det finns fler genom åren som drabbats.

– Skulle stiftelsen göra ett undantag från reglerna för Jans skull, skulle det slå mot tredje man, mot dem som låtit pengarna stå kvar. Många har redan tagit ut sina pengar.

Vd:n Per Lindberg minns mycket väl tillfället då Jan Forslöv tog upp sitt fall. Ett möte med ett femtiotal personer, under en diskussion som rörde helt andra frågor.

– Utan att känna till stiftelsens statuter tyckte jag då, rent mänskligt, att han inte skulle förlora pengar. Men jag har absolut inte gjort några utfästelser.

– Självklart är det tråkigt för Jan, men jag tänker inte och kan inte ge mig på det som stiftelsen beslutat.

Så Jan Forslöv har inget att förvänta sig från företaget i frågan?

– Nej. Inte från bolaget.

Nya gymnasielagen

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.