Industriarbetarnas tidning

Färre anställda och högre kvalitet

27 november, 2002

Skrivet av

800 arbetare och 500 tjänstemän ska bort från Saab Automobile i Trollhättan. Men det är oklart hur många som sägs upp, och hur många jobb som försvinner genom naturlig avgång.

Det är innebörden i det sparpaket som Saab Automobile presenterade på onsdagsförmiddagen.

Saab väntas gå med rekordförlust i år. Beräkningar visar att förlusten kommer att uppgå till cirka 5 miljarder kronor. Och nästa år ser ännu dystrare ut.

Bilförsäljningen i Europa minskar i år jämfört med i fjol. Enligt statistik från analysinstitutet Acea minskar bilförsäljningen med 2 procent inom EU efter flera års uppgång. Även den viktiga amerikanska marknaden är svag.

Överkapaciteten inom personbilsindustrin beräknas vara 30 procent vilket gör att företagen inte kan ta ut de priser de skulle vilja. Det gäller i synnerhet ett företag som Saab Automobile som tillverkar bilar i lyxsegmentet.

Företaget står inför ett moment 22. Å ena sidan måste kostnaden ner för att förbättra resultatet. Att göra sig av med folk är det klassiska sättet att minska kostnaderna.

Men då riskerar man å andra sidan att tumma på den kvalitet som Saab gärna vill förknippas med. Hur ska man kunna utveckla och sedan bygga bättre och mer avancerade bilar med en personalstyrka som är mindre än den idag och som dessutom är extremt hårt slimmad? Trollhättefabriken räknas som mycket effektiv och företagsledningen vet mycket väl att nedskärningar kan slå mot kvalitet.

Många anställda finns inom forskning och utveckling. Där finns också nyckeln till Saabs framtid. Bilmarknaden kräver ständig produktutveckling, förnyelse av modeller, mer sofistikerade modeller och allt fler varianter av modellerna. Utan en stor utvecklingsavdelning är detta omöjligt.

Samtidigt är produktionen för liten för att kunna bära en så stor utvecklingsavdelning. Målet har länge varit att komma upp i 150 000 producerade bilar per år – och långsiktigt 200 000. Då skulle fabriken bli lönsam.

Med större volymer skulle de dyra utvecklingskostnaderna kunna slås ut på fler sålda bilar. Att ta fram en ny modell kostar lika mycket för Saab som för Volvo. Men Volvo kan slå ut de kostnaderna på cirka 400 000 producerade bilar – mot Saabs 126 000.

Alternativet är att dela kostnader med andra bilfabrikanter. Men det är inte lätt för lyxbilen Saab att dela alltför mycket med volymtillverkaren Opel, utan att varumärket urholkas.

För i år var målet för Saab Automobile 130 000-140 000 bilar. Men slutsumman kommer att hamna under fjolårets 126 000. Mycket på grund av att introduktionen av den nya, prisade 9-3:an krånglat.

Sedan General Motors kom in i bilden 1990 – först som hälftenägare och sedan två år tillbaka ensam ägare – har Saab Automobile gått med vinst två år, 1994 och 1995. Och då fick fabriken bra draghjälp av en lågt värderad krona.

I dag stärks kronan och det förvärrar förlustsiffrorna.

Hittills har General Motors pumpat in 15 miljarder kronor i Trollhättefabriken. GM tror på Saab, och på Trollhättan. Bara där kan Saab byggas och GM vill ha Saab, behöver Saab. Den amerikanska biljätten köpte en gång Saab för att kunna slå sig in i ett lyxsegment där man var dåligt representerad, i synnerhet i Europa. Opel Senator las ner när Saab kom in i bilden, och i USA var det tänkt att Saab skulle bli stallkamrat till GM:s Cadillac.

Men att vandra uppåt i segmenten från en småtrevlig, präktig familjebil till elitseriens lyxkärror tar tid. Ett problem som Saab delar med exempelvis Audi. Saab har bland annat salufört de senaste modellerna genom en aggressiv marknadsföring. Att sälja en nyproducerad Saab lär kosta 10 000-15 000 kronor, i rena reklamkostnader.

Samtidigt har konkurrensen i lyxsegmentet blivit tuffare. Fler biltillverkare vill dit eftersom vinsterna finns där. Lyxsegmentet är heller inte lika konjunkturkänsligt som volymbilarna eftersom det är folk med hyggliga inkomster som köper en Saab 9-3, en Audi A4 eller någon variant ur BMW:s 3-serie.

Vandringen uppåt i segmenten tar tid för ett varumärke som Saabs, men General Motors har haft tålamod, hittills. Uppenbarligen tror GM på Saabs strategi att gå upp i volym via ett breddat sortiment. Nu väntar en ny herrgårdsvagn, en ny cabriolet och en fyrhjulsdriven stadsjeep. För tio år sedan, när GM kom in i bilden, hade Saab bara två modeller, 900 och 9000.

Samtidigt sätter GM press på Trollhättan. GM stänger plånboken – 15 miljarder är tillräckligt – och talar om för vd Peter Augustsson att ”ni får ni fixa det här på egen hand”.

Krisen är knappast större än för tio år sedan då 40 procent av personalen sparkades. Men då var Trollehättefabriken ineffektiv och utan tydlig strategi.

I dag finns strategin, fabriken är hårt slimmad, takten hög och produktionen effektiv. Frågan är i vilken mån den tål en ännu mindre bemanning, utan att kvalitén skadas.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?