Industriarbetarnas tidning

’Inga tecken på åsiktsregistrering’

3 januari, 2003

Skrivet av MARCUS JOHANSSON

Jan Österlind, Grafikernas andre vice ordförande, har aldrig hört talas om att ombudsmän inom Grafikerna sysslat med åsiktsregistrering på 1960- och 1970-talen.

– Om det ändå skedde så är det givetvis inte bra. Men jag har aldrig sett några papper, och jag har aldrig hört några rykten heller, säger han.

Jan Österlind tycker inte att det i dag finns någon orsak att starta en utredning om eventuell åsiktsregistrering förekom inom Grafiska fackförbundet och dess föregångare.

– Det finns inget stöd för att registrering verkligen existerade, förutom en före detta klubbordförande som kommer med anklagelser, säger han.

– Om det skulle komma fram något som talade för att registrering verkligen existerade så tar jag avstånd från det. Och då kan jag även tänka mig att utreda det hela.

Lars Isaksson, tidigare bland annat fackordförande på Svenska Dagbladets grafikerklubb, har tidigare sagt till Dagens Arbete att han är säker på att ombudsmän sysslade med åsiktsregistrering. Dessa uppgifter säger han att han fått från journalisten Jan Guillou som tillsammans med Peter Bratt avslöjade den så kallade IB-affären 1973.

– Innan avslöjandet 1973 så satt Jan Guillou i min bil på Valhallavägen i Stockholm. Han sa då att jag fanns med på en lista med namn på 200 personer som skulle gripas i händelse av politiska oroligheter. På den listan fanns våra arbetsplatser beskrivna. Bland annat vilka utgångar vi skulle kunna tänkas använda om vi försökte rymma.

– Enligt det Guillou så var det facket som lämnat uppgifter om mig.

Dagens Arbete har sökt Jan Guillou för att få detta bekräftat, men utan framgång.

Sture Ring var ordförande för grafikerklubben på Dagens Nyheter under 20 år, och han var åsiktregistrerad. Han var även aktiv i vänsterrörelser under 1960 och 1970-talet.

– Jag har inga direkta belägg för att säga att fackliga ombudsmän inom Grafikerna eller de tidigare grafiska förbunden höll på med åsiktsregistrering. Men visst kände man ibland att det hölls ett jäkla öga på en. Egentligen tycker jag man borde tillsätta en forskargrupp som undersöker fackens roll i det hela.

– Vi bör lära av historien för att skydda demokratin. Det material som nu lagts fram av Säkerhetstjänstkommissionen är ytterst allvarligt. Utan tvekan har det förekommit registrering på arbetsplatserna, genom fackförbunden. Och den registreringen har gått via socialdemokraternas fackligt politiska organisationer, säger han.

Dokumentation om de socialdemokratiska fackföreningarnas inblandning i åsiktsregistrering på arbetsplatserna finns i den strax före jul utkomma rapporten från Säkerhetstjänstkommissionen, Politisk övervakning och personalkontroll 1945-1969. Där står bland annat att säkerhetspolisens kontaktpersoner ute på industrierna ofta var företagens säkerhetschefer. Dessa hade dåliga kunskaper om de politiska förhållandena på arbetsplatserna.

Försvarsstaben valde att i stället söka kontakt med socialdemokratiska fackföreningar som hade större möjligheter att hålla reda på vilka personer som var kommunister.

Vid slutet av 1950-talet upprättade försvarsstabens inrikesavdelning ett särskilt kontor, Grupp B, under Birger Elmérs ledning. Till Grupp B:s uppgifter hörde att ansvara för ”lokala frågor beträffande kommunistpartiet: kommuner, antal medlemmar, utbildade och aktiva kommunister, infiltration i fackföreningar m.m.”.

Det var denna avdelning som efter 1965 kom att kallas IB.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.