Industriarbetarnas tidning

Inget lönetak inom verkstads­industrin

7 januari, 2003

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

Chefen kan ge anställda olika lön för samma jobb. Lokala lönesystem i Metall kan inte hindra det. Avtalen sätter enbart minimilöner, enligt Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman.

Mustadfors bruk i Dalsland värvade en verktygsmekaniker. Han fick 15 kronor mer i timlön än det lokala lönesystemet föreskrev.

Löneskillnaden irriterade andra anställda. Även Kjell Hultgren, ombudsman på Metalls avdelning 112, reagerade. Han ansåg att det var ett avtalsbrott och begärde en central förhandling.

Hultgren vände sig inte emot mannen som tackade ja till ett löneerbjudande. Men han ansåg att företaget brutit mot det lokala lönesystemet som reglerar hur mycket anställda med vissa arbetsuppgifter ska tjäna.

– Jag har inget emot att den här killen erbjuds högre lön, det är inte hans fel. Men det blir fel mot dem som arbetar på ett lönesystem.

Metall centralt höll inte med. Förbundet valde att inte inleda centrala förhandlingar.

Motiveringen var bland annat att Metall inte vill ge sig in i en förhandling där facket riskerar att sänka någons lön.

– Det är inte vår uppgift att sänka lönen för människor, säger Veli-Pekka Säikkälä, central ombudsman på Metall.

Metall hade också en annan motivering till att inte driva frågan. I det lokala avtalet fanns inget förbud mot att betala mer än lönesystemet föreskrev.

Men det räcker inte med det. Metall kan över huvud taget inte hävda att det är ett avtalsbrott när någon får en lön som är högre än ett lokalt lönesystem. Det säger förbundets avtalssekreterare Anders Tiderman i en intervju med Dagens Arbete.

Anledningen är att Metalls centrala avtal, Samhall undantaget, är minimilöneavtal. Det betyder att avtalen sätter golv, men inga tak, för lönerna.

Eftersom de centrala avtalen enbart sätter golv kan de lokala avtalen inte heller göra något annat, enligt Tiderman.

– Eftersom principen för de centrala avtalen är att de är minimiavtal kan lokala avtal inte ändra på det.

Ändå påminner många lokala lönesystem om det som kallas normallöneavtal. Normallöneavtal är ett kollektivavtal som bygger på att en bestämd lön ska utgå för ett bestämt arbete. Varken högre eller lägre.

Men att lokala lönesystem liknar normallöneavtal ändrar inget. Den chef som vill får ge en anställd högre lön än avtalet.

– Det normala är ändå att de lokala parterna är överens. Annars kan det bli missnöje, det är ingen normal arbetsgivare betjänt av.

Anders Tiderman anser att det är viktigt att Metall finns till även för personer med kompetens som gör dem eftertraktade på arbetsmarknaden.

– Om vi inte värnar dem med hög lön och marknaden i ryggen, riskerar vi att bli ett förbund enbart för lågavlönade.

Kjell Hultgren, ombudsman på Metalls avdelning 112, är förvånad över beskedet.

– Det betyder att hädanefter när fackklubbar gjort ett lönesystem, kan de förklara för medlemmarna att golvet är lagt. Sen är var och en välkommen in till chefen och förhandla till sig tillägg.

Kjell Hultgren är troligen inte ensam om sin förvåning. På frågan om han tror att fler fackklubbar och ombudsmän har uppfattningen att lokala lönesystem sätter tak uppåt, svarar Anders Tiderman:

– Det är möjligt att den uppfattningen finns.

Han pekar på att när någon får högre lön på ett företag brukar det lokala facket vanligen försöka utnyttja det för att höja övrigas löner.

I verkstadsavtalet står det att löneskillnader ska vara ”väl motiverade och sakligt grundade”. Omotiverade löneskillnader ska rättas till i samband med de lokala löneförhandlingarna.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.