Industriarbetarnas tidning

Obligatorisk försäkring möter motstånd

10 januari, 2003

Skrivet av

– Ett sextiotal medlemmar har höjt sina röster för att slippa den obligatoriska lösningen, säger Pia Ågren, avdelningens vice ordförande.

I år höjs premierna i medlemsförsäkringarna med över sextio procent.

Flertalet av Pappers avdelningar är anslutna till GF 14 000, som är en obligatorisk, kollektiv försäkring som tecknas av avdelningen. 59 av Pappers avdelningar har valt denna variant.

De resterande tio har valt GF 14 100, som innebär att individen själv får avgöra om han eller hon vill teckna försäkringen. Den senare är marginellt dyrare, 117 kronor mot 102 kronor. Premiehöjningen inräknad.

De stigande premierna har lett till att Pappers öppnat för att göra ”ett nerval” i försäkringens sjukkapital, för att på så sätt minska premiehöjningen. På flera håll i landet har diskussionerna mynnat ut i omröstningar kring detta. Så också i Skåpafors.

– Vi hade en medlemsomröstning som resulterade i att vi ligger kvar i GF 14 000, säger Pia Ågren.

Men i samband med omröstningen väcktes den slumrande diskussionen om den kollektiva ”tvångsförsäkringen” åter till liv. Minnesgoda kan säkert erinra sig debatten för och emot som ägde rum då facken, inte bara i Pappers, förhandlade fram kollektiva försäkringslösningar för medlemmarna.

– Så missnöjet nu handlar inte så mycket om pengarna. Mer om rätten att själva kunna välja försäkring. ”Ska man behöva gå ur facket för att kunna få välja själv”, är det jag får höra, säger Pia Ågren.

På förbundet ser man med viss oro på utvecklingen.

– Försäkringen står för solidaritet, menar Pappers ekonomichef Robert Lundberg.

Han konstaterar att GF 14 000 är en bra försäkring till en bra premie – trots allt.

– Ruckar vi på den, drabbas de som har mest behov av försäkringen och de som blir sjuka i framtiden. De som blir kvar kommer helt enkelt att få betala ännu högre premier.

En avdelning, Åmotsfors i Värmland, har redan beslutat att lämna den kollektiva GF 14 000 och gå över till 14 100 med individuell valfrihet.

Även om anslutningsgraden i 14 100 är lägre är den ändå förvånansvärt hög.

– I de tio bruk som valt 14 100 är sextio procent av medlemmarna anslutna vilket anses mycket bra för den här typen av försäkringar, säger Robert Lundberg.

Kommer de sextio medlemmarna i Skåpafors att teckna individuella försäkringar om chansen finns?

– En del gör säkert det, säger Pia Ågren.

Samtidigt pekar hon på en annan bakomliggande faktor till missnöjet.

– Vi har långa ledigheter mellan skiften och många av de kritiska rösterna är månskensbönder. De har jordbruksfastighet och eget företag vid sidan av. De måste ha egna försäkringar, där fritidsförsäkring också ingår.

De blir alltså dubbelförsäkrade?

– Precis.

Vad sker nu i Skåpafors?

– Vi ska nu informera ordentligt om försäkringen, så att folk verkligen får klart för sig vad som ingår. Sen får vi se.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?