Industriarbetarnas tidning

Praktikant fick rätt till lön

8 januari, 2003

Skrivet av ÅKE LIF

Praktik, sa arbetsgivaren, noll kronor i lön.

Arbete som ska avlönas, sa facket.

Och i en dom i dag ger Arbetsdomstolen facket rätt: elektrikern Kenth Landström får lön för drygt fyra månaders arbete åt NEA-koncernen.

– Domen är allmängiltig och viktig, säger förbundsjurist Kurt Junesjö på LO:s rättsskydd, för den slår fast gamla principer om att man inte kan gå förbi kollektivavtalet. Det är ett sätt att undvika lönedumpning.

År 1998 ville Telia bli av med ett antal teletekniker. Kenth Landström, som arbetat vid Televerket i Farsta i femton år, var en av dem.

Telia tog, tillsammans med bland andra NEA-koncernen, fram ett paket som omfattade elva veckors teori och 600 timmars praktik inom NEA-koncernen. Tanken var att elektrikerna sedan skulle få anställning i koncernen.

Medan Kenth Landström jobbade på Stockholms Läns Elektriska AB inom koncernen fick han ingen lön. Arbetsgivaren ansåg att det fanns en överenskommelse om detta.

Men facket konstaterade att Landström utförde samma arbete som övriga anställda, stod under bolagets arbetsledning och kontinuerligt lämnade in tidrapporter. Och enligt Installationsavtalet, som det gäller här, kan ingen arbeta med uppgifter inom avtalsområdet utan att omfattas av det.

Därmed, framhöll facket, ska Landström ha ”skälig lön”, nämligen enligt avtalet.

– Det går inte att avtala bort kollektivavtalet, säger Kurt Junesjö, som varit ombud för Svenska Elektrikerförbundet i ärendet. Om man kunde göra en sådan överenskommelse skulle inte kollektivavtalet vara värt papperet det är skrivet på.

Arbetsdomstolen går i sin dom helt på Elektrikerförbundets linje. Bolaget hade varit skyldigt att ”gentemot Kenth Landström tillämpa kollektivavtalets bestämmelser om lägsta lön för elektriker”. AD konstaterar också att denna skyldighet inte kunnat åsidosättas genom en annan överenskommelse.

Landström tilldöms därmed drygt 73 000 kronor i lön plus ränta och även en mindre summa i reseersättning. Bolaget ska också betala skadestånd till Elektrikerförbundet på 30 000 kronor för kollektivavtalsbrott och dessutom förbundets rättegångskostnader.

I dessa tider med nedskärningar och varsel förekommer många olika lösningar som innefattar utbildningar, provanställningar och andra mellanformer som kan göra det svårt att hålla reda på vad som gäller. Förbundsjurist Kurt Junesjö är kritisk också till facken:

– Förr satt kollektivavtalens principer i ryggmärgen på fackliga företrädare. I dag är det inte lika bevänt med det. Många, även ombudsmän, har inte tillräckligt bra kunskaper om kollektivavtalen.

– Domen är viktig, inte för att den är nyskapande utan tvärtom för att den spikar fast en klar linje när det gäller kollektivavtal, säger Kurt Junesjö.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?