Industriarbetarnas tidning

Är det rimligt att det går 25 industri­arbetare på en direktör?

28 februari, 2003

Skrivet av FREDRIK KORNEBÄCK

Bosse Ringholm, finansminister (s):

”Det är för stora löneskillnader. Men en del av skillnaden utjämnas av vårt skattesystem och av den offentliga välfärden. Därför det viktigt att vi har en stor gemensam sektor. Men även med dagens utjämning via skattesystemet anser jag att klyftorna är för stora.”

Göran Johnsson, ordförande Metall:

”Relationen är totalt orimlig. Här behövs ett slags direktörernas T50, det vill säga en halvering av dessa kostnader. Sedan kan vi diskutera relationerna. Antingen höja industriarbetarlönerna eller minska direktörslönerna.”

Leif Ohlsson, ordförande Industrifacket:

”Det är märkligt att näringslivets företrädare inte tar till sig allvaret i den kritik som riktas mot svindlande löner och andra förmåner. Jag tror att de allra flesta är överens om att den som gör ett bra jobb också ska ha bra betalt. Problemen uppstår när ren girighet tar överhanden.”

Malte Eriksson, ordförande Grafikerna:

”Det är självklart helt orimligt att direktörerna skulle ha sådan kunskap och kompetens att de kan bidra till produktionsresultatet i så mycket högre utsträckning än arbetarna. Direktörerna sätter marknadskrafterna ur spel genom dessa höga löner.”

Sune Ekbåge, ordförande Pappers:

”Detta är naturligtvis inte rimligt. Dessutom har löneskillnaderna ökat de senaste åren. Därtill kommer ofta feta bonusar och ”pensioner”. Och systemen är så snillrikt konstruerade att de faller ut oavsett om det går bra eller dåligt för företaget. Det här tar vi nu med oss när vi går in i avtalsrörelsen inför 2004 års avtal.”

Håkan Meijer, förste vice ordförande, LO:

”Skillnaderna är absurda. Löneutvecklingen för näringslivets toppar är en varböld i samhället. Men vi fortsätter tjata om detta och hoppas företagsledarna någon gång ska ta till sig våra argument.”

Alf Svensson, partiledare, kristdemokraterna:

”Lön efter skatt är ett rimligare mått. Dessa direktörer torde beskattas med 50–60 procent. Som privatperson kan jag tycka att en vd borde kunna göra ett fullödigt jobb för betydligt mindre pengar. Men det är inte politikerna som ska sätta lönen, utan ägarna i bolaget via styrelsen.”

Pernilla Zethraeus, partisekreterare, vänsterpartiet:

”Detta är inte rimligt. Löneskillnaderna måste bli mindre. Det finns mycket som kan göras för att minska de enormt höga vd-lönerna. En väg kan vara att ge vanligt folk större insyn i de stora bolagen genom så kallade ”folkbolagsstämmor”, där allmänheten kan vara med och diskutera bolagens ekonomi och målsättning.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?