Industriarbetarnas tidning

Fördomar avgör vem som får jobb

24 mars, 2003

Skrivet av ÅKE LIF

De som anställer personal vet vilka lagar som gäller och hur man ska uttrycka sig om vikten av könsmässig och etnisk jämlikhet i rekryteringen.

Men under ytan är det fortfarande arbetsplatsernas ”traditioner” och ”kultur” som styr vilka som anställs.

– Det är svårt att generalisera, men visst är detta ett mönster. Rekryterare som går i gamla banor är mer typiska än anekdotiska, säger Wuokko Knocke på Arbetslivsinstitutet.

Hon har tillsammans med tre andra forskare, Lena Gonäs, Inga-Britt Drejhammar och Kerstin Isaksson, studerat hur retoriken, alltså vad man säger sig stå för, stämmer med praktiken när man anställer folk.

Projektet har genomförts i Norrköping. Forskarna har djupintervjuat 28 personer med ansvar för personal och rekrytering inom ett brett spektrum av verksamheter, industriföretag och underleverantörer, offentlig sektor och privat vård. Forskarna ville undersöka om själva rekryteringen kan vara ett instrument för jämlikhet i arbetslivet mellan kvinnor och män, och mellan etniska svenskar och personer med invandrarbakgrund.

– De som vi intervjuar känner oftast väl till jämställdhetslagen och lagen mot etnisk diskriminering. Det finns jämställdhetsplaner och även ibland planer för etnisk mångfald, säger Wuokko Knocke.

– Alla är positiva till könsblandade arbetsplatser.

Men när man resonerar om hur rekryteringen går till, exempelvis inom industrin, kommer det fram argument som att kvinnor inte söker sig till jobben, att det finns gamla traditioner, att det råder en ”grabbig kultur”. Underförstått: som kvinnor ska skyddas ifrån.

– Ibland hör man också sorglustiga argument för att anställa kvinnor, som att det skapar en bättre stämning på arbetsplatsen. I stället för att tala om erfarenhet och kompetens blir kvinnor en sorts mysfaktor, säger Wuokko Knocke.

Det är stor skillnad i rekryteringsformerna när det gäller chefer och högutbildade å ena sidan och kollektivanställda å den andra. Högutbildade ska inte bara ha formell kompetens och meriter, personliga egenskaper blir allt viktigare. Där söker rekryterarna gärna i sitt eget nätverk, bland personer som liknar dem själva.

Kollektivanställda rekryteras ofta bland spontant sökande eller i en pool av tidigare anställda.

När det gäller invandrare säger forskarna att man funnit ”vissa ljusglimtar” men att det fortfarande finns en kontrast i attityden mellan svenskar och ”avvikande”.

– Det är inte ovanligt att rekryterare resonerar ungefär så här: ”jag själv har inget emot muslimska kvinnor med sjal, men åldringarna på hemmet …”. Man skyller alltså på andras fördomar.

Vilka jobb invandrare får avgörs främst av arbetskraftsbehovet. Tidigare vad det industrin, nu söker man med ljus och lykta efter folk till vård och omsorg. Därför har också kraven på kunskaper in svenska blivit mindre.

Personer med invandrarbakgrund har ofta en extrakompetens i form av kunskaper om andra språk och kulturer. Men det får arbetsgivarna så att säga på köpet, det sker ingen aktiv rekrytering som utgår från ett behov av sådana kunskaper.

Wuokko Knokke och Lena Gonäs är något desillusionerade när det gäller att få med politikerna på att arbeta för att förändra segregationsmönstret. De tror mera på att jobba för att skapa en vilja hos företagsledningar till könsmässig och etnisk mångfald. Och just rekrytering skulle kunna användas som ett instrument mot diskriminering, menar de.

Forskarna tycker också att straffen för brott mot jämställdhetslagen och lagen mot etnisk diskriminering borde skärpas. Nu går ofta fallen hos jämställdhetsombudsmannen och diskrimineringsombudsmannen till förlikning. Om det blir böter är summorna inte höga.

– Fler fall borde prövas, tycker Wuokko Knokke. Pengar förstår sig arbetsgivare på.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?