Industriarbetarnas tidning

”Inga EU-pengar bakom flytt”

13 mars, 2003

Skrivet av

Outokumpu Coppers vd Juhani Porthén förnekar att statsstödet till spanska fabriken och nedläggningen av Granefors har med varann att göra.

– Det finns inget samband alls. Stödet betalades ut i ett tidigare skede, det är min enda kommentar.

1996 godkände EU det stöd på motsvarande 57 miljoner kronor som Outokompo Coppers fabrik i Zaramato fått i spanskt statligt stöd. Beloppet motsvarade kostnaderna att flytta tillverkningen från Granefors till Spanien.

Det var 1998 som Outokumpu Copper lade ner Graneforsverken i Blekinge som då varit i drift i 262 år. Det lokala facket misstänkte att företaget fått EU-bidrag till den spanska fabriken.

I förhandlingarna i samband med nedläggningen frågade metallklubben om den spanska fabriken fått EU-bidrag. Outokumpu Copper nekade.

Varför teg ni?

– Därför att det inte fanns något samband.

Men varför berättade ni inte hur det egentligen låg till?

– Därför att det inte fanns någon anledning och jag vill inte riva upp någon gammal förhandling, i synnerhet inte i media. Vi tvingades avveckla verksamheten i den minsta fabriken, Granefors, eftersom vi led av överkapacitet. Något mer vill jag inte kommentera.

Ändå valde ni att avveckla en fabrik som var lönsam medan den spanska fabriken gått med förlust i många år. Varför gjorde ni det?

– Som sagt, jag har inget mer att kommentera.

Graneforsverken gick med vinst alla år utom ett då hela koncernen på grund av höga kopparpriser, gick med förlust. Zaratamo hade däremot under hela 1990-talet brottats med stora problem och gått med stora förluster varje år. Den sammanlagda förlusten för den spanska fabriken uppgick under 90-talet till ungefär 800 miljoner kronor.

Efter nedläggningen tömdes Graneforsverken på sina maskiner som flyttades till Spanien.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?