Industriarbetarnas tidning

Rosornas krig i Sydafrika

26 september, 2003

Sydafrikas socialdemokrater är alltför borgerliga enligt Sydafrikas LO som tröttnat på att agera valboskap i parlamentsvalen.

En svensk känner sig rätt hemma under Cosatus kongress i Johannesburg som hölls i förra veckan. Cosatu – Congress of South African Trade Unions – är Sydafrikas motsvarighet till svenska LO, och den socialdemokratiska motsvarigheten heter ANC – African National Congress.

”Rosornas krig” råder även här.

Cosatu är missnöjt med hur ANC sköter Sydafrikas omvandling efter det första fria valet 1994. Privatiseringar tar bort jobb, arbetslösheten ligger på 30 procent, hiv och aids äter samhället inifrån och den allmänna uppfattningen inom Cosatu är att ANC, hårt pressat av en global ekonomi, för en alltför borgerlig politik.

Den stora utmaningen är att skapa fler arbetstillfällen. Sydafrikanska LO vill ha större inflytande över regeringspolitiken. Sedan 1991 ingår ANC och Cosatu i en allians tillsammans med Sydafrikas kommunistparti – SACP. Cosatu är uttalat kommunistvänligt och vurmar öppet för Fidel Castros Cuba.

Enligt Cosatus ordförande, Willie Madisha, har LO-medlemmarnas roll i alliansen alltmer blivit att agera valboskap åt ANC när det är dags för riksdagsval. Nästa år är det val igen, och inför kongressen i Johannesburg förra veckan hade Cosatu hotat med att uppmana sina medlemmar att inte rösta ANC. Det fanns också ett krav på att 20 procent av ANC:s platser i parlamentet skulle besättas med folk från dess fackliga gren, Cosatu. Även det kravet känns igen från svensk mark: fler LO-medlemmar i riksdag och regering!

Att ANC tog hoten på allvar bevisas av att både Sydafrikas president, Thabo Mbeki, och dess vice president, Jacob Zuma kom till Cosatukongressen. Särskilt Zuma möttes med jubel, sång och dans av 3 000 ledamöter, människohavet gungade i glädjescener man skulle vilja se mer av i Stockholms Folkets hus.

Zuma och Mbeki betonade gång på gång vikten av samarbetet mellan den sydafrikanska ”arbetarrörelsens två grenar”, eller snarare tre grenar, eftersom kommunistpartiet är starkt och ingår i alliansen. ”Det var vi tillsammans som fällde apartheid, vi är oupplösligen sammanflätade”, lät det.

Hoten från Cosatu föll ett efter ett. Kraven på regeringen drogs tillbaka och hela salen sjöng sången ”Thina Sonke kuCosatu sovotela iANC”:

”Alla vi i Cosatu ska rösta på ANC.”

Efter presidentens besök blev allt vid det gamla – ANC och Cosatu i allians med det starka kommunistpartiet.

Rosornas krig i Sydafrika blev rosornas fred, eller åtminstone rosornas vapenstillestånd, till parlamentsvalet 2004.

Anders Elghorn/Sia

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.