Industriarbetarnas tidning

”Arbetsgivarna saknar hållning”

9 december, 2003

Skrivet av

Arbetsgivarna visar ingen större ödmjukhet. I stället påstår de att våra krav strider mot intentionerna i Industriavtalet.

Anders Tiderman, Metalls avtalssekreterare förvånas över uttalanden som tre arbetsgivarrepresentanter idag (9 december 2003) går ut med i Svenska Dagbladet.

De säger nej till låglönesatsningar. Och nej till kortare arbetstid.

– Jag tycker vi visar ödmjukhet på alla områden inför avtalsförhandlingarna. Våra krav kostar knappt 3,5 procent och vi vill ge mest till dem som har sämst.

– Jag tycker faktiskt arbetsgivarna borde visa solidaritet. I stället tvingas vi se hur näringslivstoppar kräla bland frikostiga bonusar och feta optioner. Det är moraliskt förkastligt.

– Där kan vi verkligen tala om otakt i lönebildningen som bäddar för förödande kompensationskrav. Jag efterlyser en hållning från arbetsgivarna. Det finns anledning för dem att inte bara titta på låglöneprofilen i vår avtalsplattform.

Vad tyder på att det ska bli de lågavlönades tur den här gången?

– Just det faktum att vi är överens, arbetare och tjänstemän och inom hela LO. Det är en unik facklig uppslutning. Spretar vi åt olika håll blir det svårare.

Varför står de lågavlönade i fokus denna gång? Är det en följd av kommunalkonflikten i våras?

– Den har påverkat oss, det måste man säga. Rättvisefrågorna har fått en större dignitet.

Tidigare har Metall sett kompetensutveckling som den viktigaste låglönesatsningen. Har den linjen det visat sig otillräcklig?

– Jag ser inget motsatsförhållande i de olika kraven. Det ena kravet är ett krav på kronor och ören i de kommande löneförhandlingarna. Det andra är ett krav av mer långsiktig natur.

Plattformen föreslår att ingen ska kunna sägas upp på grund av bristande kompetens – om arbetsgivarna struntat i att göra den kompetensutveckling som krävs. Hur pass vanliga är sådana uppsägningar inom Metall?

– Det finns många dåliga exempel, men också många bra exempel på företag som satsar på kompetensutveckling. Det är svårt att säga hur pass utbredd den här typen av uppsägningar är, men den är ett problem.

Hur viktigt är omställningsavtalet?

– Arbetarna behöver ett omställningsavtal som ger våra medlemmar stöd och ersättning vid uppsägningar. När jag var nere vid Flextronics i Visby såg jag tydligt skillnaden mellan villkoren för arbetare och tjänstemännen. Trygghetsrådet kom till tjänstemännen för individuell hjälp så fort varslet hade lagts. Våra medlemmar fick däremot information om a-kassereglerna som träder i kraft efter uppsägningstidens slut. Vår medlemmar behöver hjälp i ett mycket tidigare skede. Men det kräver ett avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Ohälsan lyfts fram som ett viktigt område. Hur många metallare saknar företagshälsovård idag?

– Enligt våra enkäter saknar 20 procent av de större företagen och 40 procent av de mindre.

– Ett av problemen är att villkoren är så olika mellan stora och mindre företag. De stora är i regel anslutna till företagshälsovården. Men många småföretag, särskilt i branscher som bilverkstäder och smidesverkstäder, saknar företagshälsovård. När de statliga stöden drogs in i början av 1990-talet rustades företagshälsovården ner. Vi berövades vård motsvarande en miljard kronor. Därför måste regeringen gå in och se till att den pågående utredningen om företagshälsovård får ett tilläggsdirektiv i syfte att ge företagshälsovården mer resurser.

Finns det något kvalitetskrav kopplat till kravet på allas rätt? Hur ska kvalitén säkras?

– Det är en resursfråga. Kvalitén säkras bland annat genom att företagshälsovården får ökade resurser.

När det gäller ohälsan finns det undersökningar som visar på att en del av stress och ohälsa är en följd av snål bemanning. Finns det anledning att ta upp bemanningsfrågan i avtalsförhandlingarna?

– Ja, det ska vi göra. Frågan är: hur? Vi kan knappast ställa precisa krav på takt och tempo. Däremot kan vi kräva att arbetsgivarna vid orderingångar förhandlar med facket om behovet av ökad bemanning.

På vilket sätt tycker du att avtalsplattformen uttrycker Metalls långsiktiga strategi att återställa lönerelationerna till tjänstemännen?

– Genom att vi är överens om att kraven uttrycks i kronor och ören. Det ger procentuellt mest till de som tjänar sämst. Problemet har tidigare varit att tjänstemännens centrala avtal varit något lägre än våra, men sedan har marknaden betalat dem mer under avtalsperiodens gång.

Kongressen 2001 antog ett uttalande mot subjektiv lönesättning. Till Dagens Arbete sa du att ”beslutet innebär att frågan på något sätt måste lyftas fram i nästa avtalsrörelse”. Hur har ni gjort det?

– Det finns lite olika idéer, men det kommer förhandlingsdelegationerna att ta ställning till när de träffas om någon vecka. Som jag ser det efterlyste kongressbeslutet krav på ökat inflytande över lönerna. I den processen går vi i samma takt som tjänstemännen. De vill också få ökat inflytande över lönesättningen ute på företagen.

Denna vecka samlas förhandlingsdelegationerna för gruvs och stål och metalls avtalsområden. Nästa vecka samlas Almegas förhandlingsdelegation och en av avtalsrörelsens verkliga tungviktare: delegationen för verkstadsindustrin, Metalls största avtalsområde som omfattar 167 000 medlemmar.

Avtalskraven överlämnas till motparterna den 17 och 18 december.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.