Industriarbetarnas tidning

Fler unga bor hemma längre

29 december, 2003

Skrivet av MINNA MÄKI

Allt fler unga står utanför samhället och tvingas förlita sig på föräldrarnas ekonomi. För de flesta är utanförskapet ofrivilligt. Invandrare och arbetare drabbas hårdast.

En stor grupp unga i Sverige har under lång tid varken studerat, arbetat, sökt jobb eller haft någon annan känd sysselsättning. Under 2002 rörde det sig om i genomsnitt 104 000 personer, en fördubbling sedan 1990.

De flesta som står utanför gör inte det för att delta i en ungdomskultur med långa resor och frivilligt jobbhoppande. Det slår statliga Ungdomsstyrelsen fast i en utredning om ungas utanförskap mellan åren 1990 och 2002.

Anders Kassman, utredningens sekreterare, säger att ungdomskulturen formas för att det inte finns något annat att göra, inte för att ungdomarna vill hänga på stan.

– Den stora skillnaden mot tidigare är att de tidsbegränsade anställningarna har ökat. Många skulle nog föredra ett fast arbete om det fanns.

Utredaren ser stor skillnad på dem som varit utanför samhället under ett år och de som varit utanför en längre tid. Den första gruppen står utanför mer frivilligt och återgår ofta till studier efter uppehållet.

Den andra har betydligt större problem med sitt utanförskap.

– De löper stor risk att få alkoholproblem, självmordstankar och psykiska sjukdomar, säger Anders Kassman.

Några faktorer är särskilt viktiga för hur länge en människa står utanför: Egen utbildningsnivå, familjens ekonomi och antal år i Sverige.

Bland dem som hade bott mindre än fem år i Sverige år 1990 var 34 procent fortfarande utanför år 2000. I den gruppen hade 28 procent fått arbete.

Den grupp unga det gått bäst för är svenskfödda män i åldern 16-19 med ett års utanförskap. Av dem var 8 procent utanför efter tio år, 63 procent hade arbete.

Mellan 25 000 och 30 000 ungdomar har tydliga etableringssvårigheter. Några av dem har blivit djupintervjuade i utredningen.

De flesta har arbetarklassbakgrund, lever på försörjningsstöd och har omfattande och sammansatta problem. Många vittnar om en tuff bakgrund med missbrukande föräldrar, mobbning och inlärningssvårigheter.

De intervjuade har valts ut för att de har svårt att etablera sig, men det är ingen slump att många har invandrar- och arbetarbakgrund, säger Kassman.

– De grupperna är överrepresenterade bland unga som har svårt att etablera sig.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Lunds och Växjö universitet, står bakom en annan undersökning från Ungdomsstyrelsen. Salonens forskning jämför ungas ekonomi och etablering på arbetsmarknaden från 1970-talet fram till 2002.

En tendens är att allt fler unga bor kvar hemma allt längre. Tendensen är generell och kryper allt högre upp i åldrarna.

I dag bor nästan tre av fyra i åldern 19-20 hemma, mot varannan tjugo år tidigare. Många har inte råd med ett eget boende. Föräldrarnas situation kan dock påverka hur länge barnen bor kvar, säger Salonen.

– I synnerhet familjer med sämre ekonomi kan tvingas putta ut sina unga.

Allt fler utbildar sig på högskolenivå samtidigt som en ökande grupp inte går ut gymnasiet. Det är framför allt unga med invandrarbakgrund som hör till den senare kategorin. Det ger dem betydligt sämre förutsättningar för att ta sig in på arbetsmarknaden, säger Salonen.

– Både gymnasieexamen och körkort är viktiga markörer för arbetsgivarna. Om det sen har någon relevans för någon som ska vända hamburgare är en annan sak.

Att etableringen på arbetsmarknaden skjuts upp kan ha både för och nackdelar för individen.

– För vissa ger det möjligheter att utvecklas personligen, resa och utbilda sig längre. För andra innebär fördröjningen en allt längre osäkerhet, säger Salonen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?