Industriarbetarnas tidning

De anställda ska anpassa sig

12 januari, 2004

Skrivet av

Konjunkturanpassade löner. Konjunkturanpassade arbetstider. Konjunkturanpassade anställningar.

Arbetsgivarna i verkstadsindustrin – Teknikföretagen – markerar vad som gäller inför årets avtalsrörelse. De anger tonen inte bara i förhållande till sina motparter i verkstadsindustrin, Metall, Sif och CF. De anger också tonen för resten av arbetsgivarfronten.

Arbetsgivarna försöker sig på systemskifte – igen.

De skruvar tillbaka klockan till 1993 och 1995 års avtalsrörelser. Då, när mer än var femte metallarbetare saknade arbete, försökte de på att tömma riksavtalen på pengar. Man skulle överhuvudtaget inte förhandla om pengar. De erbjöd inte ens noll kronor. Lönerna skulle sättas lokalt och bara lokalt. Riksavtalet skulle bara reglera allmänna anställningsvillkor.

Systemskiftet lyckades inte den gången. Efter en övertidsblockad våren 1995 slog arbetsgivarna till reträtt som ledde fram till Industriavtalet två år senare. Facken och arbetsgivarna kom så småningom överens om en ny förhandlingsordning.

Men nu är det dags igen. Teknikföretagen – gamla Verkstadsföreningen – talar till och med om lönesänkningar. Det har de inte gjort i modern tid.

Så här är det tänkt: Alla löneförhandlingar sker lokalt. Facket och arbetsgivaren ska lokalt kunna komma överens om vilka löner som helst. Om parterna kommer överens om att sänka lönerna är det okej. Om parterna däremot inte kommer överens ska det finnas en stupstock – det vill säga en regel som säger att det finns pottpengar att fördela. 0,9 procent för det första avtalsåret, 1,1 procent för de två följande.

När avtalsperioden är till ända efter tre år ska alla heltidsanställda ha garanterats 250 kronor mer i månaden.

Öppningen mot lönesänkningar är inte den enda omvälvande avtalsnyheten från arbetsgivarna.

* Den traditionella stupstocken degraderas. Idag fungerar den så att om arbetsgivaren och det lokala facket inte kommer överens om vilket lönesystem som ska gälla så ska stupstocken tillämpas. Det vill säga rakt ackord.

I praktiken har stupstocken fungerat som ett maktmedel för det lokala facket – ett verktyg för inflytande över lönerna.

Arbetsgivarna vill nu förpassa stupstocken från avtalet till en bilaga. Officiellt för att den är ”krånglig och otidsenlig”. Men om stupstocken reduceras till blott en bilaga förlorar den i slagstyrka. Om en lokal fackklubb vill ha in stupstocken i det lokala avtalet så måste den begära det.

* Avvikelser från riksavtalet görs upp lokalt. Idag kan de lokala parterna till exempel förhandla fram ett lokal avtal om allmänna anställningsvillkor som är lika för arbetare och tjänstemän. Men det lokala avtalet måste först godkännas av de centrala parterna. Facket har sett den ordningen som ett skydd mot lokala avtal med sämre villkor. Arbetsgivarna vill nu ta bort den rätten.

* Lördagsarbete utan övertidsersättning. 50 timmar per år vill arbetsgivarna fritt förfoga över. Tid ska kunna flyttas till lördagar utan att övertidsersättning betalas ut.

* Ersättning för ob och övertid kan göras upp lokalt. Idag regleras klockslag och ersättningsnivåer i det centrala avtalet. Lokala uppgörelser öppnar för lägre ersättningar.

* Försämrat löneskydd vid omplacering. Den som idag omplaceras har ett löneskydd som innebär att man får behålla sin gamla högre lön om man tvingas byta till ett jobb med lägre lön. Hur länge det löneskyddet gäller beror på hur länge man jobbat på företaget. Den som har fyra års anställningstid eller mer får behålla sin gamla, högre lön. Det vill arbetsgivarna ändra på. Löneskyddet – tillägget – ska trappas ner under två år.

Löneskyddet vid omplacering – eller ”övergång till annat arbetsområde samt vid omställning i arbetet” som det heter på avtalssvenska – kom med i LO-SAF-avtalen på 1970-talet. Men Metall lyckades förbättra villkoren i sina förbundsuppgörelser med Verkstadsföreningen på 80-talet.

* Ökad möjlighet till visstidsanställningar. Idag kan arbetsgivaren visstidsanställa i max 12 månader – om det lokala facket går med på det. Arbetsgivarna vill nu ställa facket åt sidan. Det ska räcka med att komma överens med den enskilde. Facket får vara med och säga sitt om den tidsbegränsade anställningen blir längre än 12 månader.

Arbetsgivarnas avtalskrav kan sammanfattas i ett ord de själva gärna använder: ”flexibilisering”. Omvärlden blir flexiblare, då måste vi också bli det. I Europa tvingas de anställda till lönesänkningar, då måste vi också göra det.

Samtidigt satsar arbetsgivarna på ett treårigt avtal. Men genom denna hårda öppning riskerar de låsningar, hårda motsättningar och i förlängningen ett ettårigt avtal. Facket kommer att tacka nej till systemskiftet. Precis som 1993 0ch 1995. Om parterna inte närmar sig varandra återstår knappast något annat än ett ettårsavtal.

Det skulle innebära att nästa avtalsrörelse kör igång vid den här tiden nästa år. Stämmer de gängse ekonomiska bedömningarna är vi då på god väg in i högkonjunkturen. Goda tider och efterfrågan på arbetskraft är en förhandlingsmässig jordmån som bättre passar de fackliga kraven. Det vet även arbetsgivarna.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.