Industriarbetarnas tidning

Häng med i avtalssnacket

16 januari, 2004

Skrivet av

Hänger du med i avtalssnacket? Vill du ha en snabbkurs i avtalssvenska?
Dagens Arbete har gjort en ordlista för dig som vill hänga med i lönerörelsen.

Ackord – Lönesystem där ersättningen beror på resultat och kan mätas först efter det att arbetet utförts.

Ajournera – Skjuta upp, senarelägga.

Allmänna anställningsvillkor – Den del av avtalet som inte handlar om löner utan om exempelvis arbetstider, regler för permission, obekväm arbetstid, övertid och så vidare.

Arbetsgivaravgift – De sociala avgifter som arbetsgivaren betalar in till staten.

Arbetskraftskostnad –Lön plus sociala avgifter.

Arbetsmarknad – Marknaden där arbete köps och säljs.

Arbetsrätt – Lagar för arbetsmarknaden.

Arbetstidsbank – Där samlas arbetstidsförkortning som sedan kan tas ut som ledighet och i vissa fall pengar. Olika avtal har olika regler.

Avkastningskrav – Ägarnas krav på hur hög vinsten (avkastningen) i företaget ska vara.

Avtalskrav – Inför avtalsförhandlingarna med arbetsgivaren formulerar facket ett antal krav som man vill ha genomförda. Till exempel höjda löner och kortare arbetstid.

Avtalsplattform – För de sju facken inom industrin ligger den gemensamma plattformen till grund för varje förbunds avtalskrav. I plattformen finns exempelvis krav på löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling.

Avtalsperiod – Avtalets längd.

Avtalslöst tillstånd – Tiden då ett avtal löpt ut och inget nytt tecknats.

Deflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) sjunker.

Devalvering – När ett lands valuta sänks i förhållande till andra länders valutor. I praktiken en lönesänkning.

Disponibel inkomst – Vad du har kvar i plånboken efter inflation och skatt.

Facken inom industrin – Ett samarbete mellan de fackförbund som undertecknat Industriavtalet. Där ingår Civilingenjörsförbundet, Industrifacket, Sif, Livs, Metall, pappers samt Skogs- träfacket.

Fredsplikt – När ett avtal är undertecknat råder fredsplikt. Då får ingen av parterna, arbetsgivare eller fack, vidta stridsåtgärder.

Förbundsavtal – Rikstäckande avtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund, till exempel mellan Pappers och Skogsindustrierna.

Förhandlingsform – Ordningen hur förhandlingar ska föras. För facken inom industrin regleras förhandlingsformen genom Industriavtalet med arbetsgivarna.

Förädlingsvärde – Skillnaden mellan försäljningspriset och kostnaden för produktionen i form av löner, råvaror och utrustning.

Generalstrejk – En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden.

Generellt påslag – Lika lönepåslag för alla.

Hängavtal – Ett kollektivavtal som hänvisar till, ”hänger på”, ett annat avtal.

Individgaranti – Garanterad lönehöjning för var och en.

Individuell lönesättning – Lönen sätts, med stort inflytande av chefen, utifrån att den anställdes egenskaper (samarbetsförmåga, kunskaper, duglighet) värdesätts.

Individuell löneutveckling – Möjlighet att öka sin lön till exempel genom att klättra i ett lönesystem, exempelvis med en kompetenstrappa där man får betalt om man kan mer och om man tar på sig svårare arbetsuppgifter.

Industriavtalet – Ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning. Tecknat 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund, sex LO-förbund samt industritjänstemannaförbundet och civilingenjörerna. Avtalet innebar en ny modell för avtalsförhandlingar och hur konflikter skulle lösas.

Inflation – När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) stiger.

Inkomstpolitik – En politik som försöker dämpa löneökningar och prisökningar.

Klausul – En tilläggsbestämmelse, ett förbehåll i ett avtal.

Kollektivavtal – Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförening och arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor.

Kompetensutveckling – När kunskapen ökar, antingen genom utbildning eller utveckling i arbetet.

Konjunktur – Upp- och nergångar i ekonomin. I avtalsförhandlingar gynnas fackföreningarna av högkonjunktur, då råder efterfrågan på arbetskraft och företagen har i regel goda vinster. I lågkonjunktur med hög arbetslöshet är det däremot svårare för facken att få igenom sina krav.

Livsarbetstidspremie – En typ av arbetstidsförkortning som finns i vissa avtal och som innebär att livsarbetstiden kan förkortas. Premien betalas in som ett komplement till avtalspensionen.

Lock out – Arbetsgivarens konfliktvapen. De anställda stängs ute från jobbet och får ingen lön.

Lokala förhandlingar – När företaget och det lokala facket förhandlar om till exempel löner.

Löneandel – Den del av nationalinkomsten som löntagarna tar hand om i form av löner och sociala avgifter. Se vinstandel.

Löneglidning – Löneökningar utanför avtalet.

Löneöversyn – Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till.

Lönesystem – Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats.

Marknadskrafter – När tillgång och efterfrågan bestämmer priset till exempel på arbete, det vill säga lön.

Medarbetaravtal – Avtal med gemensamma och likalydande villkor för arbetare och tjänstemän.

Medling – När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss. I Industriavtalet fungerar de opartiska ordförandena i praktiken som medlare.

Minimilöneavtal – Kollektivavtal som innebär att lägre lön än avtalets lägsta timlön inte kan betalas ut. Däremot finns det inga gränser uppåt för hur mycket en arbetsgivare väljer att betala.

Nominell lön – Lön före inflation.

Normallöneavtal – Kollektivavtal som innebär att varje arbete har ett pris, en bestämd lön ska utgå för ett bestämt arbete.

Omvandlingstryck – Höga löner pressar företagen att rationalisera och effektivisera produktionen så att produktiviteten ökar.

Opo – Opartiska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av Industriavtalet.

Parter – Arbetsgivarorganisationer och fackförbund är arbetsmarknadens parter.

Pott – En genomsnittlig löneökning som tas fram i centrala förhandlingar och sedan fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

Produktivitet – Produktion per timme eller per anställd.

Prolongering – När ett avtal förlängs.

Reallön – Vad som är kvar av lönen efter inflationen.

Riksavtal – Ett rikstäckande kollektivavtal med minimiregler som inte får underskridas.

Samordnade förhandlingar – När avtalsförhandlingar förs gemensamt av flera fackförbund.

Sjuklön – Den del av sjukersättningen som arbetsgivaren betalar. Idag betalar arbetsgivaren ersättningen till den sjuke under de tre första sjukveckorna, men undantag för den första dagen (karensdagen).

Solidarisk lönepolitik – Lika lön för lika arbete, rättvisa löneskillnader som skapar omvandlingstryck och ökad produktivitet i företagen. Den solidariska lönepolitiken förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik som tar hand om de som blir utan arbete i de företag som inte klarar av att betala avtalets lägsta löner.

Stagflation – När både arbetslösheten och inflationen är hög.

Strandning – När parterna inte kommer överens.

Stridsåtgärd – Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lock out). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad) eller strejka.

Strukturomvandling – En process där vissa branscher går framåt medan andra går bakåt och kanske till och med försvinner.

Stupstock – En regel i avtalet som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens om något annat.

Subjektiv lönesättning – Lönesättning som baseras på chefens personliga uppfattning om den anställde och med syfte att rangordna personer.

Tillsvidareanställning – Fast anställning, i motsats till tidsbegränsad anställning.

Utrymme – Möjligheten att öka löner och förkorta arbetstid utan att samhällsekonomin skadas.

Varsel – När en part förvarnar den andra att man tänker gå i konflikt. En arbetsgivare kan också varsla – förvarna – om uppsägningar.

Vild strejk – Olaglig strejk.

Vinst – Skillnaden mellan företagets inkomster och kostnader.

Vinstandel – Den del av nationalinkomsten som kapitalägarna tar hand om i form av vinster.

Visstidsanställning – Tillfällig, tidsbegränsad anställning

Övergångsbestämmelser – Regler för hur lönerna förändras under avtalsperioden.

(Texten förbättrad 19/1 2004)

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?