Industriarbetarnas tidning

”Utpressning mot enskilda metallare”

14 januari, 2004

Skrivet av

Ett farligt förslag. Metallarbetarna riskerar ställas inför utpressning: sänk lönen, annars läggs företaget ner. Det bäddar för ”ett helt annat Sverige”, enligt Göran Johnsson.

Metalls förbundsordförande Göran Johnsson tycker att arbetsgivarna i Teknikföretagen – före detta Verkstadsföreningen – är lite svårare att begripa den här gången.

– De öppnar hårt och talar om lönesänkningar. Samtidigt vill de få med oss på ett långt avtal.

Hur reagerar du på att de vill ta bort löneskyddet i riksavtalet och få ut lönebildningen lokalt där man ska kunna avtala om lönesänkningar?

– De vill ha en konjunkturanpassad lönebildning där lönerna sätts lokalt utifrån det enskilda företagets specifika förutsättningar. Det är ett helt annat Sverige vi talar om.

– Det känns lite märkligt att arbetsgivarna vill frånkänna sig allt ansvar för utvecklingen av arbetskraftskostnaderna. Det blir inte bara dåliga tider när lönerna kan sänkas. Vi kan naturligtvis också vänta oss goda tider när lönerna kan rusa iväg.

– Hur ska man då kunna säga att industrin ska vara normerande? Teknikföretagen abdikerar från rollen att vara riktkarl för de andra branscherna. Resultatet kommer att bli mycket spretigt om man uttrycker sig försiktigt.

De hänvisar till ”nya aktörer”.

– Vad de säger är att det kan bli sånt konkurrenstryck från låglöneländerna i Östeuropa att vi bör rikta in oss på nollavtal eller till och med lönesänkningar. Det är en helt ny linje! Inget annat än lokala devalveringar.

– Jag tror inte man bygger en modern industri eller stärker välfärden med lönesänkningar. Vi får acceptera en viss strukturomvandling, att vissa jobb flyttar.

– För mig är Teknikföretagens linje en gåta. Hur ska industrin kunna vara löneledande med ett sånt upplägg? Och vad händer med omvandlingstrycket, förändringen av svensk industri, om vi ska konkurrera med sänkta löner?

Är du förvånad?

– Jag har varit förbundsordförande i tio år nu och borde väl inte vara förvånad. Jag ser en återgång till det tidiga 1990-talet där de ville ha lokal lönebildning med central fredsplikt. Den gången sa Metalls medlemmar ifrån mycket tydligt, och jag tror nog att vårt folk är lika tydliga den här gången.

– För den enskilde metallmedlemmen kan det här leda till rena utpressningen. En arbetsgivare kan säga: får vi inte sänka lönerna med 15 procent så slår vi igen. Vad säger du då om du är facklig förhandlare och det inte finns några andra jobb i närheten? Det här är ett farligt förslag.

Löneskyddet kan ses som grundbulten i Industriavtalet. Om det försvinner – då försvinner väl i praktiken även Industriavtalet?

– Nu är Teknikföretagen inte de enda bärarna av Industriavtalet. Det är fan i mig inte alla som rusat iväg på det här viset.

Men de är störst.

– Jodå, de är störst. Men jag tror nog Industriavtalet överlever den här avtalsrörelsen. Industriavtalet överlever en ettårsuppgörelse. Det ligger i parternas intresse att ha den här ordningen.

Tror du ändå inte att arbetsgivarna är beredda att offra Industriavtalet för att få en renodlad lokal lönebildning?

– Då är vi tillbaka i tidigt 90-tal. Jag är rätt trött på snacket om att vi bara ska ha ett centralt avtal som reglerar fredsplikten. Vi sa då till Verkstadsföreningen, som Teknikföretagen hette då: ni får bestämma. Vill ni förhandla på varje företag så kommer vi med en tredjedel från förbundets förhandlingsdelegation och med två tredjedelar lokala företrädare. Och då förhandlar vi utifrån det enskilda företagets vinstläge och vi tar naturligtvis med oss strejkrätten.

– Men kom ihåg: då har vi slagit in på en annan väg. En väg som vi egentligen inte vill ha. En väg som innebär att vi bortser från vad sysselsättning och konkurrenskraft tål. Då har vi slagit in på en väg där vi krasst bara plockar ut så mycket pengar som möjligt. Vi vill inte ha det så.

Skulle ni inte kunna gå med på lokal lönebildning om även strejkrätten blev lokal?

– Nej, men vi kan tvingas in i en sådan ordning. Vi kan inte stillatigande sitta med en central fredsplikt om lönerna sätts lokalt.

Industriavtalet har gett två långa avtal med måttliga kostnadsökningar – vad skulle arbetsgivarna tjäna på att överge den förhandlingsordningen?

– Mycket vill ha mer. Så enkelt är det.

Vad tror du arbetsgivarna ser för alternativ till Industriavtalet?

– Inget alls. Jag tror de bara försöker tänja på gränserna. De tänjer så långt de kan. Och det är sannerligen inget nytt. Men de är tuffare den här gången.

– Det var mycket av ifrågasättande både 1998 och 2001 också. Och när vi nu presenterade våra avtalskrav sa de att kraven på låglönesatsningar stred mot intentionerna i Industriavtalet. Nu kommer de med sina förslag.

Det låter som om du plötsligt inte tog dem på allvar.

– Jodå, men jag tror att vi kommer att kunna hantera det.

Tänker du inte så här: kanske de bara vill skrämma Metall till ett långt avtal med måttliga löneökningar och endast en liten symbolisk arbetstidsförkortning?

– De har inga planer på att slopa Industriavtalet. De ställer bara förslag som kan uppfattas så.

Samtidigt säger de att Industriavtalet blott lever på sina egna meriter. Om nu inte Industriavtalet bestämmer normen för hur mycket lönerna kan öka på resten av arbetsmarknaden – då har kanske Industriavtalet spelat ut sin roll?

– Om de nu får igenom detta: vad är det då för norm som ska gälla? De ställer krav på att normen ska följas och sedan lever de själva inte upp till normen. Jag vågar påstå att Teknikföretagen med det här agerandet väcker en hel del irritation både bland företagen själva, och i samhället i stort.

Skulle du kunna tänka dig ett kort, ett ettårigt magert avtal för att sedan kunna komma igen om ett år och förhandla när konjunkturen tagit fart?

– Det kan bli ett kort avtal. Det kan bli ett sexmånaders om arbetsgivarna utnyttjar uppsägningsrätten de vill ha beroende på vad riksdagen beslutar om arbetstiderna och sjuklönen. Vi har i alla fall föreslagit ett avtal som är dubbelt så långt, ett år.

– Om prognoserna stämmer så ser ekonomin betydligt ljusare ut om ett år och då har vi inget emot att förhandla. De kan få ett kort avtal om de vill.

– De visar upp en märklig kontrast. Å ena sidan intar de en hård attityd, å andra sidan vill de ha ett treårsavtal. Arbetsgivarna är lite svårare att begripa den här gången.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?