Industriarbetarnas tidning

En fabrik på varje kontinent

13 februari, 2004

Skrivet av

I Ungern kostar en arbetare ungefär en sjundedel mot i Sverige. Därför flyttar Electrolux till Ungern. Men flytten är ingen överraskning. Strategin har varit känd i över tio år. Dagens Arbete ger bakgrunden.

Det hjälpte inte att Electrolux dammsugarfabrik i Västervik går med vinst och i fjol gjorde ett av sina allra bästa år. Electrolux strategi ligger fast. Tillverkningen ska österut. En fabrik per kontinent är målet för det svenska globala företaget.

Strategin föddes inte långt efter att Berlinmuren fallit och de forna kommuniststaterna öppnats för utländska företag.

Electrolux var snabbt på plats. I Ungern köptes kylskåpstillverkaren Lehel redan 1991. Köpet var ett kap. Dels var Lehel ett av Ungerns – och därmed Östeuropas – mest välskötta företag. Dels fick Electrolux fotfäste på en framtidsmarknad.

I Östeuropa såg Electrolux en marknad på 110 miljoner hushåll som behövde moderna vitvaror till hemmet: kylskåp, frysskåp, tvättmaskiner, diskmaskiner, dammsugare. Utöver den ungerska fabriken köptes en spisfabrik i Rumänien och en fabrik i Polen som tillverkar torktumlare.

Electrolux hade bråttom. Den svenska vitvarutillverkaren tävlade i första hand med den amerikanska konkurrenten Whirlpool med att vara först i öst. Med en stark närvaro i öst kunde företaget inte bara förse en växande medelklass med nya vitvaror. Med låglönetillverkning i öst kunde även den västeuropeiska marknaden förses. Europas hem kommer hädanefter att städas med dammsugare från Ungern, inte från Västervik.

Att etablera sig i lågkostnadsländer är en strategi som Electrolux konkurrenter konsekvent genomfört. Av dammsugarkonkurrenterna i Europa – Mièle, Bosch, General Electric och Phillips – är det ingen som har produktionen kvar i Västeuropa. De flesta tillverkar i Kina.

Länge var Kina prioriterat också hos Electrolux, men verksamheten i världens största land har aldrig lyckats. Inte heller i Indien. I såväl Kina som Indien går verksamheten med förlust.

Europa och Nordamerika är därför Electrolux viktigaste marknader. Europa ska försörjas från östländerna, Nordamerika från Mexico. Bara för några veckor sedan blev det klart att kyl- och frystillverkningen i Greenville, USA flyttas till det beryktade låglöneområdet i Mexico, maquiladora, där företaget sedan tidigare tillverkar dammsugare.

Electrolux Östeuropa-strategi har varit ytterst planmässig. Så fort strategin spikats inrättades en ny avdelning inom koncernen, under namnet ”New markets” (Nya marknader). Steg för steg skulle marknaden erövras. Första steget var att finna en etablerad agent i ett östland som skulle kunna bredda sitt sortiment med att även sälja Electrolux-produkter.

När försäljningen blivit tillräckligt stor och varumärket tillräckligt känt togs nästa steg: öppnandet av ett representationskontor som enbart sålde Electrolux egna produkter. I nästa fas etablerades ett eget försäljningsbolag som kunde göra marknadsföringen och försäljningen mer offensiv.

När försäljningsbolaget lyckats bygga upp ett nätverk av kontakter bland underleverantörer, återförsäljare och inom byråkratin blev det dags att fatta beslut: lokal tillverkning eller inte?

Den här strategin har Electrolux tillämpat i Östeuropa sedan 1990 och nu drabbar den Västervik fullt ut.

Electrolux har en väldokumenterad erfarenhet av att växa genom att köpa på sig konkurrenter. På 1970- och 80-talen använde de rekordvinsterna till att köpa upp många utländska konkurrenter, bland annat Zanussi i Italien, tyska AEG och amerikanska White.

Vitvaruindustrin i Sverige lider av att den är så arbetsintensiv. Det krävs många människor för att tillverka vitvarorna. För några år sedan uppgick lönekostnaden till nästan 80 procent av förädlingsvärdet. Det var dubbelt så mycket som genomsnittet för hela industrin. Det kan förklara en del av drivkraften bakom Electrolux strategi att söka sig till länder där lönerna bara är en sjundedel eller rentav en tiondel av de svenska.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?